Så utsätts unga för rasism

GP har ringt till tio barnlag från invandrartäta områden i Göteborg och frågat tränare till barn i åldern 9-12 år hur vanligt det är med rasistiska kränkningar inom barnfotbollen.

Åtta av tio lag svarade att det förekommer. Nästan alltid är det föräldrar i motståndarlagen som ligger bakom påhoppen.

Föräldrar skrek "jävla negerungar"

– Det har varit föräldrar i andra lag som skrikit "jävla negerungar" under matcher. Det har blivit en mycket råare ton på senare år. Det är nästan alltid föräldrarna som ligger bakom, säger tränaren Pradip Morjaria i Gunnilse IS från Angered.

– Det är jättevanligt. Våra barn blir alltid misstänkliggjorda. Jag vet inte hur många gånger jag hört "svartskallar" eller "så gör man inte i Sverige" när vi är borta på matcher. Det är inte ens roligt att åka längre, säger tränaren Hector Valeria på Solväders FC i Biskopsgården.

Problem inom pojkfotbollen

De flesta tränarna GP ringt runt till är överens om att de grova påhoppen sker nästan uteslutande inom pojkfotbollen. I två av klubbarna har det förekommit nedlåtande kommentarer mot flickor i slöja. Oftast handlar det om enskilda föräldrar i motståndarlagen som blir aggressiva för att de förlorat matcherna. Det händer också att småbarns ålder ifrågasätts.

– Vi var nyligen på en cup där föräldrar i motståndarlaget kom efter våra barn efter matchen och skrek "visa era pass!" och "jävla invandrare!", säger Marie Källstrand Olmos som tränar både pojk- och flicklag i Bergsjö IF.

Svenskaföräldrar bakom påhoppen

De flesta menar att de rasistiska påhoppen kommer från lag där få barn med invandrarbakgrund spelar.

– Det kommer oftast från lag med svenska barn, från de lite "finare" områdena. Sen förekommer det såklart stök i alla lag, även hos oss. Killar är väldigt tävlingsinriktade. Men att som barn få höra rasistiska uttryck under en match kan ta väldigt hårt, säger tränaren Henrik Setterberg i Västra Frölunda IF.

Läs även: Vill se hårdare tag mot fotbollsföräldrar

Flera menar att tonen blivit hårdare på senare år.

– Jag undrar ibland var ungdomsfotbollen är på väg. Jag hörde sånt här på 80- och 90-talet. Nu får barnen höra ännu värre saker. Och så undrar folk varför en del killar blir utåtagerande, säger Marie Källstrand Olmos i Bergsjö IF.

"Stökiga barn finns överallt"

Hon menar att det fortfarande finns en bild av att barn från förorten skulle vara stökigare än andra barn.

Här går meningarna isär. Vissa menar att det helt och hållet är en fördom, medan andra säger att det finns vissa skillnader som i grunden bottnar i segregation och utsatthet.

–Fotbollsmässigt är våra killar i Angered grymma. Men vi behöver klart lägga en hel del tid på uppfostran. Det ursäktar aldrig rasism. Stökiga barn finns överallt. Hela situationen bottnar i ett samhälle som börjar balla ur, säger Pradip Morjaria i Gunnilse IS.

Läs även: Fotbollsförbundet - "Vuxenvärlden har abdikerat"

– Det jobbigaste är stämpeln dessa barn får på sig. Och hur ska vi lära barnen hur man beter sig, när andra vuxna skriker "invandrarjävlar" efter dem. De blir jätteledsna, säger Daniel Ketels på Angereds IS.

Vill att lagen träffas mer

Han och flera andra efterlyser nu mer samarbete fotbollsklubbarna sinsemellan.

– Det har blivit ett väldigt "vi och dom". Vi måste besöka varandra mer. Kanske träna ihop och äta en pizza tillsammans efteråt så att killarna kan se att "de är ju precis som oss", säger Pradip Morjaria i Gunnilse IS.

TEXT

Michael Verdicchio

michael.verdicchio@gp.se