Så blev Borussia Dortmund störst – i hela Europa

Det är lördag i slutet av november och bara timmar efter årets tyngsta marsch. Dagen innan hade Borussia Dortmund hamnat i tidigt underläge mot Bundesligajumbon Paderborn och efter slutsignal buats ut av de mest trogna supportrarna, trots resultatmässig upphämtning från 0-3 till 3-3.

Den sedvanliga promenaden i kylan från matcharenan Signal Iduna Park mot centrum blev därför säsongens jobbigaste för hemmafansen.

Frank Kutzera var med.

Han är alltid med och skakar på huvudet när matchen kommer på tal.

– Frågan är hur länge Favre (Lucien, tränare Dortmund) får stanna på sin post?

Svaret blir hängande i luften.

Det finns anledning att återkomma dit.

***

Född och uppvuxen i Dortmund har Frank Kutzera sedan 1986 haft årskort på Westfalenstadion och är sedan ett antal år ordförande för en av Borussia Dortmunds totalt 800 supporterklubbar.

Just den här är speciell och namngiven efter motståndskämpen Heinrich Czerkus som dödades av nazisterna våren 1945.

Den tidigare planskötarens dödsfall är en tydlig drivkraft för de 160 medlemmarna i föreningen. En annan är att värna den medlemsdrivna toppfotbollen i allt mer globaliserad värld.

Nu sitter Frank Kutzera med en kopp kallt kaffe på Schönes Leben i centrala Dortmund och försöker sätta ord på vad som har gjort Dortmund till Europas publikdragare nummer ett.

– Vi har haft många kriser, med kolet, stålet och öltillverkningen. Det enda som återstår från de sista 50 åren är fotbollen. Allt annat har mer eller mindre försvunnit.

Enligt Frank Kutzera representerar Borussia Dortmund allra bäst Rehn- och Ruhr-regionens elva miljoner invånare där identifikationen förs fram som ett avgörande skäl till de höga publiksiffrorna.

Snittet är på drygt 81 000 per match.

Ingen klubb i Europa har fler åskådare.

10 000 personer köar för årskort

De starka publiksiffrorna hänger ihop med årskortsförsäljningen. Den har exploderat de senaste 30 åren. 1986 såldes 3 000 årskort till Dortmunds hemmamatcher. Nu står 10 000 personer i kö till de 55 000 årskorten. Endast ett hundratal tillgängliggörs per år och då oftast på grund av dödsfall.

– De senaste 30 åren är vi det näst mest framgångsrika laget i Tyskland efter Bayern München. Och vi har varit framgångsrika i Europa. Vi har varit bäst på att representera vår stad i Tyskland och utomlands, säger Frank Kutzera.

Den stora symbolen för klubben är Europas största ståplatsläktare Die Südtribüne – eller Gula väggen – med plats för drygt 20 000 människor.

– Människorna som står där är en kopia av vårt samhälle. Här möts folk från olika delar av samhället. Rika människor, fattiga människor, alla åldrar och med olika utbildningsnivåer. En total mix av människor. Tillsammans ger det en känsla av samhörighet.

Sedan millennieskiftet har kommersialiseringen runt klubben ökat, bland annat säljs biljetter till Asien och England i marknadsföringssyfte.

– Det är den ”kritiska punkten”. De traditionella supportrarna ser kritiskt på det. Det är en tunn linje mellan ”för mycket” och ”för lite”, menar Frank Kutzera.

Matematiken känns igen. Supportrarna vill att klubben ska vara framgångsrik. För att nå dit krävs kapital. Å andra sidan vill supportrarna inte att klubben ska ”förlora sin själ”.

30 000 bojkottade match – för att slippa måndagar

– Det är alltid en diskussion om vad som är för mycket kommersialisering och lagom. En kamp mellan traditionella fans, ultras och den globala utvecklingen av fotboll, säger Frank Kutzera.

Kan ni stoppa den?

– Vi försöker. Men pengarna är förstås kraftfulla.

Borussia Dortmunds ekonomi står på fyra ben. Biljettintäkter, tv-pengar, merchandise och sponsorer.

Heinrich Czerkus ordförande ger exempel på åtgärder som lyckats, exempelvis kampen om matchförbud på måndagar.

– Ingen gillar matcher på måndagar. Speciellt inte folk som bor utanför Dortmund. Mot Augsburg kom bara 50 000. 30 000 bojkottade matchen. Jag var en av dem.

Konsekvensen blev synlig i det nya tv-avtalet.

– Det blir inga måndagsmatcher längre. En liten framgång, säger Frank Kutzera.

Klubben besluten – men bara tolv procent av laget

Andra saker att som supportrarna anser är viktiga att bevara är ståplatsen på stadion och färgen på dräkterna.

– Andra klubbar har rosa och lila. Våra färger är svart och gult, gult hemma, svart borta. Tredjetröjan är röd eller vit. Det borde inte vara några andra färger än det. Det är alltid en strid mellan tradition och kommersialisering, säger Frank Kutzera.

Föreningen Borussia Dortmund är medlemsägd. Däremot är fotbollslaget outsourcat till ett bolag i vilket klubben äger tolv procent. Precis som i Sverige gäller 51-procentsregeln.

– Även om klubben bara har tolv procent av bolaget har klubben alltid 51 procent av rösterna i styrelsen. Presidenten i klubben bestämmer vad som händer med bolaget, berättar Frank Kutzera.

Upplägget är uppskattat av supportrar, men kritiserat från andra håll.

– Det är ett bra system så länge det varar. I andra klubbar säger ägarna att det är emot reglerna och tävlingsbestämmelserna, så de vill ändra det. Då är det en fara om ägarna har 88 procent och klubben bara tolv.

Vad tror du händer då?

– Om man skrotar det säger vissa av mina kompisar att de inte kommer på matcherna längre, säger Frank Kutzera.

Bundesliga består av 18 klubbar, uppbyggda på lite olika sätt. Kommersiella klubbar som Redbull Leipzig, klubbar grundade ur företag som Bayer i Leverkusen och Volkswagen i Wolfsburg, men också outsourcade klubbar som Dortmund och de som inte har outsourcat fotbollslaget.

Fotbollslaget en spegel av samhället

– De senaste 20 åren har de klubbarna inte varit lika framgångsrika som Dortmund. Diskussionen har vi haft förut. Vilken är den bästa vägen mellan tradition och succé? Redbull Leipzig är vad alla supportrar i Dortmund vill undvika – få medlemmar och ingen tradition, säger Frank Kutzera.

Han pekar på att fotbollen är en spegel av samhället.

– Du ser det i diskussioner i politiken också. Folk är mer indelade i små grupper. Förr hade du fyra grupper och två stora partier. Nu har du 20-30 grupper, allt fler partier och mer extremism. Fotboll kan bara vara en kopia av samhället. Folket på stadion och runt klubbarna är de samma som i samhället i övrigt.

Supporterklubben Heinrich Czerkus mål är att minnas mannen som namngav föreningen och alla andra som höll på eller arbetade för Dortmund och dödades av nazisterna under andra världskriget.

– Till exempel fanns det några judiska klubbar som stöttade Dortmund med pengar på 20-talet. Vårt mål är att minnas de människorna. Och kämpa mot att det inte händer igen i framtiden.

Är Dortmund en politisk klubb skulle du säga?

– Ja. Till exempel ser du ultrasgrupperna, som har olika politiska uppfattningar. En grupp är till vänster, en liten till höger och den stora i mitten. Det finns en diskussion om vad klubben kan göra mot den dåliga utvecklingen i vårt samhälle, mot rasism och antisemitism.

Frank Kutzera fortsätter sitt resonemang.

– Det är viktigt att vi talar med våra yngre medlemmar och andra unga runt Borussia Dortmund, att om vi inte är medvetna finns det en risk att det händer igen. Det blir en katastrof för alla. Hela Europa förstördes förutom Sverige. Inte sant?

Nyligen utsattes den tidigare Dortmundspelaren Alexander Isak för rasism i samband med Sveriges möte med Rumänien i EM-kvalet i Bukarest. Rasism finns även på tyska läktare, Dortmund är inget undantag.

– Vi har mer än 80 000 på läktarna. När tre procent av människorna i Dortmund är rasister är tre procent av publiken på matcherna rasister med, säger Frank Kutzera.

Utvecklingen sedan mitten av 1980-talet har gått mot mindre rasism på läktarna.

– På 80-talet ropade en del av Gula väggen både ”Sieg” och ”heil” som på 30-talet. De sjöng emot svarta spelare. Det har du inte i Bundesliga i dag. Ibland hör du idioter skrika saker. Det är därför vi kämpar, vi vill inte ha tillbaka 80-talet eller 30-talet.

Frågan är prioriterad.

– Om du inte uppmärksammar folk på detta finns risken att vi i Tyskland får samma problem som i Rumänien och i andra delar av Europa.

Frank Kutzera har en teori kring hur det ska undvikas.

– En sak är viktig. Folk som känner andra människor har inte lika radikala åsikter som människor som inte känner andra människor.

Han utvecklar sina tankar.

– Ett mål för fotbollen är att sammanföra människor. Idén borde vara hur du kan sammanföra människorna med olika hudfärg på läktarna i Rumänien och Bulgarien, så att de lär känna varandra. Om du känner varandra och ser att de är människor som du, är nivån att vara aggressiv mot dem mycket högre än om du inte känner personerna i fråga.

Publik som inte sköter sig på matcherna kan få tillträdesförbud upp till fem år. Upprepade förseelser kan ge livstid.

Dortmunds supportrar driver vikten av att alla, oavsett inkomst, ska ha råd att gå på match.

– Några biljetter måste ha ett pris som också kan betalas av de fattigare människorna. Det är viktigt för framtiden och viktigt för identifikationen för hela staden.

Jämförande exempel från England avskräcker.

– På Gula väggen kostar en biljett 20 euro, i England är 70 pund för en normal match för mycket för många. Enda sättet för dem att se sitt lag är via pay-tv, vilket innebär att de finansierar det system som håller dem ute från matcherna. Det är vad vi behöver kämpa för. Vi vill inte ha samma system som i England.

Över tid är Borussia Dortmund förste utmanare till Bayern München om förstaplatsen i tysk fotboll. Just nu är båda en bit bakom Leipzig och Mönchengladbach i tabellen.

***

Dagen efter vårt möte håller Borussia Dortmund medlemsmöte. VD:n kräver Hans-Joachim Watzke omedelbara resultat och tränaren Lucien Favre får två matchers respit. Därefter ska ytterligare utvärdering göras.

1-3 mot Barcelona följs av 2-1 mot Hertha Berlin. Favre får fortsatt förtroende.

Sedan dess har ligapositionen förbättrats och ett avancemang i Champions League säkrats.

Kanske våras det för klubben med Europas högsta publiksiffror och 800 supporterklubbar där åtminstone en försöker måla den bredare bilden?

– Fotbollen är en kopia av vad som händer i Europa. Mer och mer människor vill inte att marknaden ska styra allt. De vill att staten ska ha större makt över huvudämnena i vårt samhälle. Om samhället ”vinner” den kampen om makten över människorna har vi också en chans att det fortsätter även här, säger Frank Kutzera.

TEXT

Mattias Balkander

mattias.balkander@gp.se