En ordförande i en allsvensk klubb, en vd, säkerhetsansvariga, ordningsvakter, volontärer, två poliser, domare. Den gemensamma nämnaren? Alla har de utsatts för hot och är verksamma inom svensk fotboll 2017. Det spelar ingen roll vilken roll du har – risken att bli hotad finns där hela tiden. Att Gais ordförande Tomas Andersson väljer att avstå från möjligheten att ställa upp för omval sedan hans fru Annika Andersson hotats är bara det senaste exemplet på en utveckling som oroar polisen.
– Vi har flera ärenden där familjen drabbas. Både att man direkt pekar ut någon i familjen eller att de drabbas hårt med sämre sömn, mycket oro och många tankar, säger Fredrik Gårdare.
2012 presenterade Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson sin rapport "Mera glädje för pengarna" som behandlade ordningsläget kring de stora sporterna. Bland annat slog rapporten fast att 42 procent av klubbledare/vd/sportchefer i de två högsta ligorna i fotboll och ishockey hade blivit utsatta för hot under det senaste året. Den siffran är betydligt högre än för exempelvis politiker eller poliser.
–Det är en väldigt utsatt grupp. Det är därför polisen har prioriterat det här, vi jobbar mot de krafter som pysslar med det här, säger Fredrik Gårdare.
Ishockeyn ligger före
Annika Andersson har i en intervju med Expressen berättat att hon valt att inte polisanmäla hotet som hon utsattes för. Hon är inte ensam om det. Rapporten som nämndes ovan kom fram till att bara 13 procent av de incidenter av hot som skedde mot föreningsrepresentanter kom till polisens kännedom.
– Vi har försökt ändra på det tillsammans med idrotten. Idrotten strukturerar upp det här med och för in ett systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Fredrik Gårdare.
Han menar att ishockeyn ligger före fotbollen i det här arbetet.
–SHL har strukturerat upp på ett bättre sätt. Fotbollen har börjat strukturera upp sitt säkerhetsarbete. Den ligger efter i det arbetet, men nu har man förstått allvaret och nyanställt personal som jobbar med det här, säger han.
Hur kan man som föreningsrepresentant skydda sig? – Genom förebyggande arbete och genom att försöka uppmärksamma alla försök till otillåten påverkan. Ingen ska sitta ensam när de har utsatts för något.
Polisens aktionsgrupp mot kriminalitet inom idrotten infördes i januari i år. Gruppens inträde har förbättrat möjligheten att sätta dit förbrytare.
–Det är vi säkra på. Vi har fått betydligt fler uppklarade fall och har lämnat ifrån oss några stycken fall till åklagare, säger Fredrik Gårdare.
Ny rapport nästa år
För att öka kunskapen kring problemet med hot och trakasserier har RF i samarbete med Brottsförebyggande rådet börjat arbetet med en fördjupande rapport kring ämnet. Rapporten skall presenteras i mars nästa år.
– Vi vill se vad det är för typer som håller på med det här. Jag har fått några delrapporter och det verkar intressant. Om du ska kriga mot något så är det enklare om du vet vad du krigar mot, säger Björn Eriksson.
Sedan han undersökte hoten mot idrottens företrädare 2012 har sociala medier exploderat och hoten på internet är ett tämligen nytt problem som möter föreningsrepresentanter ofta. Björn Eriksson tar lärdom av hur den legendariske amerikanske storgangstern Al Capone spärrades in i början på 30-talet. Han misstänktes för mängder av grovt kriminell verksamhet men fängslades för skattebrott.
– Det är samma sak här, det viktigaste är inte vad de sätts in för. De här herrarna som hotar är troligtvis fulla av brott. Grundregeln är att vi måste inrätta polisiära resurser för att gå efter de här, säger Björn Eriksson.
Fakta: Hot mot idrotten
- 42 procent av vd/sportchefer/klubbdirektörer har utsatts för hot, våld eller trakasserier. Det är den mest utsatta gruppen bland idrottsaktiva.
- Majoriteten – 58 procent - av de som ligger bakom incidenterna är anhängare till den egna klubben.
- Flest hot framfördes via personlig kontakt - 55 procent. Det följdes av hot via e-post, sms och mms.
- 53 procent av de hot som framfördes var menat att påverka idrottsutövandet hos den hotade.
