– Jag tror att vadslagningsfirmorna gav oss en procents chans att vinna, så det var förstås en fantastisk kväll, säger Karl-Heinz Riedle till Uefa.tv och fortsätter:
– Juventus hade spelare som Zidane, Boksic och Deschamps, de hade ett fantastiskt lag, nästan oslagbart.
Den italienska storklubben kom till finalen i München som regerande mästare. Tränaren Marcelo Lippi skickade ut en startelva som bland annat innehöll Zinedine Zidane, Alen Boksic, Didier Deschamps, Ciro Ferrara och Christian Vieri. Och på bänken fanns en viss Alessandro Del Piero.
Dortmund hade förstås också en del klasspelare i laget, Matthias Sammer och Jürgen Kohler i fanns i backlinjen. På mittfältet var Andreas Möller den stora stjärnan och på topp lirade Riedle tillsammans med schweizaren Stéphane Chapuisat.
Tyskarna tränades av Ottmar Hitzfeld, en skicklig matchcoach som hade hittat en svaghet i ”oslagbara” Juventus.
– Vi visste att Juventus målvakt Angelo Perruzzi var riktigt bra på linjen, men han hade mer problem längre ut, säger Hitzfeld.
– Vi hade starka anfallare, särskilt ”Kalle” Riedle som var riktigt bra i luftrummet och inför matchen tränade vi extra på fasta situationer, fortsätter han.
Hitzfelds plan fungerade perfekt. Två hörnor, inom loppet av fem minuter, resulterade i två fullträffar från Riedle. Vid det första målet i den 29:e minuten spelades han fram av Paul Lambert, en doldis som i hämtats in från lilla Motherwell.
– Jag var inte särskilt bra, förmodligen sämst (den med minst talang) i ett Dortmund som var fullt av världsklasspelare, man jag jobbade hårt och blev en vinnare, säger Lambert till Daily Mail.
Plockade bort Zidane
Den skotske mittfältaren spelade en nyckelroll i finaltriumfen. Förutom framspelningen till 1–0-målet tog han bort Zinedine Zidane. Juventusstjärnan var långtifrån lika framstående som i andra avgörande matcher under fransmannens karriär. Lambert var balansen på Dortmunds mittfält under hela slutspelet, och i Roy Keanes självbiografi hyllas han för insatsen mot Manchester United i semifinalen.
När domaren Sándor Puhl blåste av den första halvleken ledde Dortmund 2–0. När den andra akten körde igång hade Lippi gjort ett offensivt byte. Försvararen Sergio Porrini hade spelat färdigt och Alessandro Del Piero fanns på planen. I den 65:e minuten reducerade supportrarnas gunstling med en elegant klack. Dortmundcoachen Hitzfeld insåg att det var dags att göra något.
– Ibland när man släpper in ett mål måste man agera, säger Hitzfeld och berättar om bytet som avgjorde finalen. Han skickade in Lars Ricken på planen, och talangen fick en tydlig uppgift av sin tränare.
– Jag sa till honom ”Lars nu går du in och gör ett avgörande mål”.
Supportrarna gifte sig
Den unge tysken hade redan kvällen före matchen fått veta att chanserna till inhopp var stora och han hade bestämt sig för att ta chansen om han skulle kastas in på Olympiastadion i München. Under finalens 70 första minuter hade Ricken stått vid sidlinjen och studerat Juventusmålvakten Peruzzi.
– Jag följde matchen noga och upptänkte att Angelo Peruzzi alltid stod långt ut. Jag sa till (lagkamraten) Heiko Herrlich: ”Om jag kommer in ska jag skjuta, oavsett vart jag är, så fort jag får chansen”. Den tanken tog jag med mig in på planen, säger Ricken.
– Jag var inte glad när jag fick beskedet att jag inte skulle starta, men han (Hitzfeld) sa till mig att jag ändå skulle spela en avgörande roll, därför var jag väldigt laddad trots att jag började på bänken.
Efter bara några sekunder på planen kontrade Dortmund. Paolo Sousa och Möller iscensatte anfallet och Ricken tajmade djupledspassningen perfekt. Peruzzi stod långt ut, inhopparen sköt direkt från 25-30 meter och bollen fick en perfekt båge över den italienske målvakten. 3–1-målet knäckte Juventus och Dortmunds skräll var ett faktum.
– En kille som var på läktaren har berättat om hur han skrek att det var idiotiskt att skjuta från det avståndet, och hur han två sekunder senare låg under en hög av firande supportrar, säger Ricken och berättar en annan härlig historia.
– Ett par möttes när de firade målet tillsammans. De kände inte alls varandra före det, men de blev kära, gifte sig och bildade familj.
Lamberts otroligaresa
Tillbaka till den andra oväntade matchhjälten, skotten Paul Lambert, som blev den först brittiske spelaren som vann Champions League.
– Jag kom från Mortherwell och klev in i ett omklädningsrum med spelare som hade upplevt allt och vunnit allt. Jag ville lära mig allt, säger han till Daily Express.
Lambert valdes till finalens bäste spelare, framförallt för sättet han neutraliserade Zidane. Och mittfältarens från Motherwell är en av Champions League-historiens mest oväntade hjältar.
Han letade efter en ny klubb och provtränade med PSV Eindhoven, men Dick Advocaat ville ha en ytter. Skotten packade ihop sina grejer och åkte vidare till Dortmund. Han provspelade i en försäsongsturnering men skadade sig och trodde att det var kört.
– Jag trodde att jag skulle få åka hem till Skottland med svansen mellan benen, men de gav mig ett kontraktsförslag, säger han och fortsätter:
– Dortmund hade köpt Paulo Sousa för sju miljoner D-mark, jag kom från Motherwell för en flaska Irn-Bru (en populär läsk i Skottland). Det var en saga.
Triumfen i München 1997 är förstås ett ljuvt minne för Lambert och Dortmunds supportrar. Och att inget är givet i fotboll.
– Spelare pratar om hur stolta de är över att spela i Champions League, och hur många matcher de har spelat i turneringen. Men man måste vinna den för att få uppleva hur det känns att lyfta pokalen, den finaste i Europa.
I årets Champions League spelar Dortmund kvartsfinal mot Monaco, tyskarna inleder på hemmaplan. I kvällens andra match möts Juventus och Barcelona.
