Det var på väg att bli tidernas poängrån. IFK Göteborg fick en billig straff i mitten av andra halvlek. Emil Salomonsson sköt rakt på Isak Pettersson i hemmamålet, men inhopparen Sargon Abraham var påpassligt framme och tryckte in bollen.
Så långt hade Blåvitt bara haft ett enda skott på mål, och det – från Fredrik Oldrup Jensen – var ett löst skott i magen på hemmakeepern.
LÄS MER:Poya: "Det är inte tillräckligt bra – jäkligt surt"
Norrköping skapade å andra sidan inte mycket före det – och egentligen inte mycket efter heller, men fick en lika billig straff i sista ordinarie matchminuten.
David Moberg-Karlsson satte den säkert till 1–1, och nu vittrade hemmalaget fler poäng än en.
– Vi gjorde ingen bra match men är såklart nöjda med tre poäng – även om vi kanske inte var värda det idag, säger den förre Blåvittspelaren.
LÄS MER:"Ännu ett fall framåt – trots resultatet"
Därefter, på de fem tilläggsminuterna, lyfte Peking laget. De bestämde sig för att gå för tre poäng och på matchens sista spark lyckades Kasper Larsen – på retur, efter utmärkt räddning av Erik Dahlin – forcera in 2-1-målet.
Bittert, såklart, men det är ofta detta som är skillnaden mellan ett topplag och ett lag som slåss för nytt kontrakt.
Jämn tillställning
Sanningen är att det inte skiljde mycket mellan lagen ute på planen. Norrköping spelade snyggt och smånätt men skapade i stort sett ingenting. IFK Göteborg spelade taktiskt och tajt men konsekvensen av det hårda uppoffrande spelet utan boll var att det kreativa spelet blev lidande.
LÄS MER:Så bra var Blåvitt-spelarna mot Norrköping
Detta var egentligen en typisk 0–0-match, som blixtrade till mot slutet och inte minst på tilläggstiden, och då gick Norrköping segrande ur striden.
Hos IFK visade dock spelare som Fredrik Oldrup Jensen och Vajebah Sakor att laget är på tok för bra för att hamna bland de tre sista. Även om IFK Göteborg inte skapade en enda vettig målchans, så måste man komma ihåg att de mötte ett topplag på bortaplan. Och att IFK Göteborg är långtifrån ett topplag själva.
Och i spelet utan boll, det som Lars Lagerbäck hävdar är så viktigt, var 90 minuter perfekta. Det var sista fem som det inte stämde. Och det räckte.
