I november förra året fick Maria Landströms dotter till slut välja mellan fotbollen och innebandyn.
Efter att ha spelat ett drygt år i Qvidings F01-lag valde 12-åringen innebandyn.
Läs mer: "Jag var inte ens med på den cupen"
Men nu kan GP berätta att Qviding FIF fortsatte söka bidrag för dottern som om hon fortfarande var aktiv. Under hela första halvåret 2014 fick föreningen statligt och kommunalt bidrag för 12-åringens påstådda träningar, för matcher och cuper hon aldrig spelat.
- Det är mycket märkligt, tycker jag. Min dotter slutade i november förra året, säger Maria Landström.
Hennes dotters påstådda träningar är del av ett mönster.
Under 2013 fick Qviding FIF över 1,6 miljoner i kommunalt och statligt aktivitetsstöd. Hittills i år har man fått drygt halva den summan. Det gör Qviding till den största mottagaren av aktivitetsstöd för idrottsverksamhet i Göteborg. Nivån beror inte bara på att föreningen har ett stort antal aktiva medlemmar, Qviding har i många år sökt för en betydligt större närvaro än andra stora fotbollsklubbar.
Får man tro bidragsansökningarna är en genomsnittsspelare hos Qviding dubbelt så aktiv på träningar och matcher än motsvarande spelare hos till exempel Azalea BK och Torslanda IK.
Qviding har förklarat skillnaderna med föreningens satsning på bredd och att man har fler spelare i högpresterande åldrar. Men GP kan i dag visa att Qvidings närvarorapportering, som ligger till grund för bidragen, till stora delar består av luft.
Jämförelser med närvaroanteckningar som flera av varandra oberoende tränare gjort ute på planen och interna säsongssammanställningar visar på rejält uppblåsta siffror. I ett av lagen var den verkliga närvaron som tränaren antecknat bara 60 procent av den föreningen redovisade. Qviding har också, för minst två lag, fått bidrag för dubbelt så många spelare vid matcher än antalet som faktiskt spelade. Ett exempel är när Qvidings P00-lag spelade mot Somalia SK den 22 april i år och sökte bidrag för 31 spelare. Enligt den officiella laguppställningen var man 13 i truppen.
Alec Särnholm är tränare för Maria Landströms dotters lag. När han får se närvarorapporterna säger han att de inte stämmer.
- Det är helt fel. Man har till exempel sökt för hela första halvåret 2014 men vi hade uppehåll med träningen i början av året på grund av vintern och flera av spelarna som står som aktiva har slutat.
Enligt honom har en tränare också skrivits in som närvarande vid nästan varje träning våren 2014, trots distansarbete i Norrland.
- De har inte ens frågat oss om närvaron. De kan inte känna till den, säger Alec Särnholm.
Att Qviding saknar system för att redovisa vilka som kommer på träningar och matcher bekräftas av ett stort antal tränare som vi varit i kontakt med. De som sökt bidragen kan därför, enligt tränarna, omöjligt känna till närvaron. När GP jämför tränarnas egna anteckningar med det som rapporterats in förefaller noteringarna i närvarokorten - som ligger till grund för bidragen - ha gjorts helt slumpvis. Det vanligaste är att spelare som inte varit närvarande förts in som att de varit på plats, men det förekommer också det motsatta. Och en hel del aktiviteter är påhittade.
• 63 närvaromarkeringar har förts in för en tvådagars cup för ett av flicklagen – trots att cupen aldrig genomfördes.
• Ett av pojklagen påstås ha varit på ett tre dagars träningsläger. Men tränaren, som enligt bidragsansökan själv skulle ha varit på plats med sin son, uppger att varken han eller sonen var där.
- Nej, något tredagars läger har vi inte haft. Jag har pratat med de andra och ingen känner till det, säger tränaren och uppger att han och de andra tränarna har järnkoll på spelarnas närvaro för egen del.
- Om det blir fel så är det att man glömt notera någon, inte att man skrivit in fler närvarande.
På ett mötesrum med utsikt över Qvidings nybyggda anläggning Härlanda Park träffar vi föreningens ordförande Angela Jönsson och kanslichefen Thomas Gustafsson. De medger utan omsvep att det funnits brister i systemet med närvarorapportering som gjort att föreningen tvingats uppskatta närvaron i vissa fall - trots att bidragsreglerna är tydliga med att det är faktisk aktivitet som pengar betalas ut för.
Det är, enligt dem, huvudförklaringen till att närvaron inte stämmer för så många spelare och tränare. Närvaromarkeringarna har spritts ut på måfå.
- Vi vill att det ska vara så rätt som möjligt, det är vår ambition. Men det har varit ett krångel rent administrativt att få det att fungera. Därför använder vi ibland en schablon. Vi har gjort fel och kommer åtgärda det, säger Angela Jönsson.
- Men vi har inte tagit i för mycket. Snarare tvärtom, säger Thomas Gustafsson.
Han menar att de genom samtal med tränare och bland annat planbokningar får fram en uppskattning av närvaron.
Men om man räknar ut en schablon, är det inte rimligt att den landar i en närvaro jämförbar med andra föreningar? Ni har nu en dubbelt så stor närvaro.
- Som grundförutsättning kanske, men inte med tanke på ålderssammansättningen i föreningen och hur mycket våra spelare tränar.
Enligt Angela Jönsson har frågan om hur man söker aktivitetsstödet varit uppe i Qvidings styrelse under våren. Då har styrelsen informerats om att man använder uppskattningar av närvaron.
Har ni informerat riksidrottsförbundet eller kommunen om detta sätt att räkna?
- Nej, säger Angela Jönsson.
Varför inte?
- Nu i efterhand hade det kanske varit bra, men vi har inte gjort det.
Är inte den verkliga anledningen att ni då skulle riskera bidraget?
- Nej, det är det inte.
QVIDING FÅR MEST I GÖTEBORG
Qviding har i flera år toppat de lokala listorna över både statligt och lokalt aktivitetsstöd. Under 2013 fick Qviding mer än 1,6 miljoner.
Bidragen söks varje halvår baserat på den närvaro föreningens bidragsberättigade medlemmar (för statligt stöd är medlemmar 7-25 år bidragsberättigade, för lokalt aktivitetsstöd gäller 7-26 år) och ledare haft på aktiviteter.
Qviding har profilerat sig starkt i värdegrundsfrågor och hade vid nyåret 1265 medlemmar. 870 av dem är i bidragsberättigande i åldern 7-26.
