Balkander: Mycket är sig likt i Jannes första landslag

Janne Anderssons landslag. Inte Lasse Lagerbäcks. Inte Erik Hamréns. Ändå är mycket sig likt. 15 av 23 var med redan på EM, där sex av EM-spelarna har valt att sluta, två är skadade. Största skrällen? Att Mikael Lustig och Andreas Granqvist är truppens främsta målskyttar. Nya tider.

ANNONS
|

Vi står mitt i en brytningspunkt, men ändå inte. Trots att Erik Hamrén, Marcus Allbäck, Zlatan Ibrahimovic, Kim Källström, Andreas Isaksson, Pontus Wernbloom, Erik Johansson och Erkan Zengin valt att avsluta sin tid i A-landslaget består Janne Andersson bas av idel kända ansikten.

Jag skulle kunna sträcka mig så långt som att kalla Niklas Hult och Karl-Johan Johnsson för skrällar. Fast ändå inte.

Att vår nye förbundskapten skulle flytta upp både Alexander Fransson (nu i Basel) och Christoffer Nyman (nyss klar förEintracht Braunschweig) var en illa dold hemlighet.

Jag tror på båda. Framför allt tror Janne på båda och det är det enda som betyder något.

ANNONS

Andreas Granqvist har som lagkapten både flest A-landskamper (55) och flest mål (tre). Lika många mål har Lustig åstadkommit. Lustigt, tänker jag.

Och på vänsterbacken återkommer Oscar Wendt, som trots framgångar i Tyskland hamnade på kant med Janne Anderssons företrädare som förbundskapten.

Om han är med för att Martin Olsson är skadad eller av egen kraft skall jag låta vara osagt, mot Holland i VM-kvalet på Friends 6 september gör Bundesligaprofilen upp om vänsterbacksplatsen med Ludwig Augustinsson.

Det var under Erik Hamréns sista år tydligt att energin var på väg att ta slut. Tack vare ett par fina insatser mot Danmark i playoff tog sig Sverige till EM ändå, men lyckades aldrig uppbåda den energi och dynamik som krävs för att nå ett steg till.

Nästan alla de spelare som personifierade det landslaget är nu borta.

Det här är Janne Anderssons landslag och jag tycker det känns spännande. Inte så mycket för de namn han fastnat för, mer vilket anslag han använder för att beskriva framtiden.

Därför började han med att presentera sitt ledarteam, poängterade Dale Reese funktion som medicinsk länk mellan klubbar och landslag, kallade Tom Prahl, Jonas Thern och Lars Jacobsson för Knatte, Fnatte och Tjatte, och skojade offentligt med Peter Wettergren och Lars Lagerbäck på ett sätt som man bara skojar med kompisar.

ANNONS

Jag uppfattade inget naivt i Janne Anderssons sätt att ta sig an sin första landslagspresentation. Andersson vill till VM och tänker göra allt som står i sin makt för att lyckas med det.

Just nu är det enda han bryr sig om hur vi skall besegra Holland.

Janne Andersson vill att hans landslag skall kämpa, fajtas och springa. Taktiken vill han ta med spelarna först. Jag tycker att det är en sund inställning.

ANNONS