Jag söker efter engelska slag på nätet och får upp 48 stycken. Alla med dödlig utgång och med betydande konsekvenser för de efterlevande. Hur engelsmän i generationer skall minnas veckan då de först valde att lämna EU och sedan föll mot ett land som är så litet att alla känner alla är högst oklart. Det här är mer än fotboll, större än livet och skulle presidentvalet gå att göra om är jag rätt säker på att Lars Lagurbäck skulle vinna det med. Som ett isländskt VM 1994? Som alla Gunde Svans, Carolina Klüfts och Ingemar Stenmarks medaljer sammantaget!
Eftersom jag följde matchen på plats vet jag inte hur högt Gudmundur Benediktsson, den numer världsberömde isländske tv-kommentatorn, skrek vid målen, men glöm inte att kolla på Youtube. Det finns säkert där.
England spelade världshistoriens första fotbollslandskamp 30 oktober 1872. 0-0 mot Skottland. Om de engelska supportrarna fick bestämma vore den mot Island, nästan 144 år senare, den sista.
Jag har suttit på två presskonferenser med Island i Annecy och en i Nice. Vid samtliga tillfällen har taktiken utgått från att hålla tätt bakåt. Länge. Och sedan – i bästa fall – chockkontra in ett mål i slutet. Inte det här. Inte 2-1 efter en kvart. Inte efter baklängesmål i tredje minuten.
Ragnarök för England, snabb uppståndelse för den gudomlige. Lars Lagerbäck gjorde dock som Ferdinand och tuggade lugnt vidare på sitt tuggummi.
Och jag tänkte på vad jag skrev i går, att Lagerbäck alltid hamnat i underläge mot England i mästerskap, men alltid går ikapp.
Nu sätter vi på GP väldigt sällan spelarbetyg på isländska landslagsspelare, men jag är rätt sugen på att ge Ragnar Sigurdsson sex getingar; jag som inte ens har några getingar att sätta. Det här var Glenn Hysén-klass och jag tror att Hysén är stolt över den jämförelsen. Vi pratar om Zlatan Ibrahimovic till Premier League, vi borde prata om Ragnar Sigurdsson till Premier League. Glidtacklingen i 70:e minuten på Jamie Vardy (den nye Gary Lineker). Cykelsparken en stund tidigare. Såg ni? Förstår ni?
2004 älskade jag Tjeckien. Jag ogillade skarpt att ett taktiskt drivet Grekland lyckades utmanövrera tjeckerna med tråkspel i semifinalen och sedan tråkade sig till seger mot hemmafavoriten Portugal i finalen. Island bör snarare Danmarkstämplas (1992). Älskas. Berättas sagor om.
Det är lättare att anfall där ytor finns, som vid kontringar. Ungefär så ser Islands offensiva grundtaktik ut. Den defensiva påminner om ett hjärta som aldrig hoppar över ett slag. Lugnt, taktfullt och ständig normalpuls.
Genomsnittslönen för en spelare i den isländska fotbollsligan är 1000 pund i månaden. Det är vad Wayne Rooney tjänar på en felpassning. Nu tangerade han David Beckhams rekord över flest landskamper för en utespelare den här kvällen. Med den starten hade han inte förväntat sig det slutet.
England är torsk, Roy Hodgson is out.
