Höstens premiäromgång är avklarad, 2-1 mot usch å fy Hammarby. Tyvärr blev den inte lika välspelad som vi hade tänkt, en typisk premiärmatch. Vi inte visste vart Hammarby stod, och vart vart vi själva stod.

I och med att vi inte spelat några träningsmatcher mot allsvenskt motstånd var det var fruktanstvärt kul att det skulle dra igång igen. Linnea hade vart sjuk i över en vecka så jag fick förtroendet som forward jämte Sara. Tyvärr resulterade det i två brända solklara frilägen. Har man höga krav på sig själv så blir man så innerligt besviken på sådana solklara målchanser som man missar. Hade vi förlorat matchen så hade jag grämt mig mer än vad jag redan gjort. Men nu det är borta med vinden som vart i Göteborg hela veckan.

Jag bestämde mig att från och med måndag denna veckan skulle jag vara mer fokuserad än någonsin i allt jag gör, resten av året, och nu i efterhand kan jag vara stolt över mig själv. Jag och mina lagkamrater har återigen gjort en fin träningsvecka, vi ska fula till oss en aning, så i veckan har man fått ta emot kapningar, och en rad andra fula grejer. Vi måste step it up i de resterande matcherna om vi ska knipa andra–platsen. Vi har högre krav på oss själva, vi kommer vara jagade, samtidigt som vi kommer vara jägare. Vi har lag kvar som ligger i ingenmansland, och som ingenmanslag så kan man alltid förstöra för de andra lagen. Sen så har de säkert som mål att göra en bättre höst. Av de matcher som vi har kvar så finns de inga självskrivna poäng redan nu, varje match ska spelas.

Det är tufft att spela under press, men samtidigt känns de förbannat inspirerande att ligga i denna position, det är många poäng som det ska spelas om och mycket kan hända under hösten.

Många av lagen har förstärkt med grymt bra spelare. Tyresö har fått Edlund och Elaine, Linköping har fått Aslani och Fors. Jag ser verkligen fram emot resterande matcher! DET ÄR NU VI BEHÖVER GÖTEBORGS BEFOLKNING SOM STÖD PÅ VÅRA MATCHER!

Till våra trogna fans, hoppas ni känner stor del till vår framgång, för det ska ni göra, mycket kärlek till er! Nu ska jag njuta av helgen, ska paddla kajak, träffa vänner, njuta av livet och sen bestämde jag mig efter Bert Karlssons påhopp på oss unga (eller ja, jag är väl fortfarande ung) att jag ska jävlaremig ut och plocka skogens guld och en massa bär.

Den årliga golfen gick av stapeln på tisdagsmorgonen, för att bryta av övrig träning. Vi spelade på golfbanan Albatross, lottningen av lagen gjordes om typ tre gånger, varför? Jo för att Torbjörn kom i ett mindre kunnat golf team – 2gånger. Jag var oerhört svintaggad, men shit vad den taggningen dog fort! Första hålet och jag ville gå hem, jag är så sunkig på golf. Först skyllde jag lite för mig själv, sen på klubban för att den måste vara hal. Jag fick inget grepp, sen skyllde jag på bollen, sen peggen. Att den typ måste rört sig precis när jag skulle slå varenda gång, Näfvers hund Midi var också ett stort störningsmoment(skällde inget men ändå, på nåt sätt hånflina hunden åt mig jag lovar, åhh). Svingen var jävlar inte naturlig, varenda gång det egentligen var mening att träffa bollen fick jag ständigt säga att jag bara kände att swingen fanns där, haha.

Kollar man på våra motståndare för dagen Olivia och Näfvers swing, vilka naturbegåvningar! Det var nio hål, första två utslagen lär jag dödat minst 3 sorkar. Ett utslag kom jag ut på andra banan, det var högrisk spel kan man väl säga för resterande deltagare den tisdagen. Vi var indelade 4 personer i varje lag, sen delade man upp sig två och två. Så på varje bana var man fyra spelare, jag och Christian spelade ihop, katten och Torbjörns son Johan var med i vårt lag med. Vi spelade Scramble, alla spelare slår varsitt slag hela tiden men man väljer hela tiden bästa slaget och utgår från det. Och då kan jag nog säga att vi fick gå efter mitt nedslag kanske 4 gånger av alla slag, haha, men jag måste ändå framhäva min puttning. Så jag och Christian kompletterade varandra ändå, som tur var så räddade Johan oss från att hamna allra sist, för man räknade ihop alla slag.

Kort summering JAG HATAR VERKLIGEN GOLf!!! Kunde inte ens skylla på dålig dagsform, så illa var det!!

Trodde man automatisk hade fördel med en ok bollkänsla, men icke! Kan väl kanske nu i efterhand förstå hur förbannat skickliga proffsen är jag. Jag är och förblir sämre än Happy Gilmore (ni som inte sett filmen måste se den för att förstå mitt hat). Vem som vann vet jag inte, jag skiter i det med, haha (skitsur). Jag har gått emot mina egna principer, som är – ställ aldrig upp i något där du inte kan vinna! Fan ställde jag ens uppför. Jo den enda anledningen var att det var obligatoriskt! No more, over and out!

Veckans innelista

1. Hösten, jag har fruktat en tidig höst, men nu ser jag nästan framemot den, mysigt att få slänga på sig lite stickade myströjjor

2. Qviding, som de ångar fram, var och såg derbyt mot Frölunda, en rätt underhållande match,

3.Elfsborg, som måste gjort det förbannat bra att bara åka på en 0-1 förlust borta i Italien, pizzabagarna lär vara darriga när de kommer till konstgräset.

4. Adam, han klarade teoriprovet, vet inte hur han lyckades men det gjorde han hurraaaa! Nu är det bara uppkörning kvar!

5. Ledig helg, underbart, jag ska vara så effektiv som jag bara kan, vill hinna med massa saker!

v eckans utelista

1. 2 veckors uppehåll, jobbigt med så mycket hack hela tiden.

2. S ömnlösa nätter, fan jag rör runt i sängen, och vaknar på morgon, då ser de ut som jag försökt bygga om i sömnen, i want peace in my sleep.

3. Golf, men va blir de då, släpp ut korna på golfbanorna istället!

4. Bli armbågad på en muskel, blev det på träningen, kände mig helt förlamad, går ju knappt att spänna armen, armtårta får jag kalla det.

5. A tt aldrig bli överraskad, överraskningar kan ju vara något av det bästa som finns, vill ha!!

Veckans glädjestund: Vår eminente materialförvaltare som han kallar sig, vår Roland var på Liseberg med sina två barnbarn, två tioåriga grabbar, då den ene säger du morfar vad heter du egentligen mer än morfar? Rolle: Roland! Grabben: Roland? Då kallar jag dig morfar!