Redan nedflyttningsklara Örebro SK tog sin blott andra hemmaseger för säsongen via 1–0 mot favorittippade IFK Göteborg inför årets sämsta publiksiffra, knappt 3 000 åskådare, på Behrn Arena.

Visserligen kom den första mot serieledaren Malmö FF, men IFK Göteborgs stora tillresta klack – uppskattningsvis 300 personer – krävde efteråt svar av tränaren Mikael Stahre och lagkaptenen Tobias Hysén.

– De var jättebesvikna att vi förlorade, sa Stahre på presskonferensen och upprepade svaret två gånger.

I omklädningsrummet, en kvart senare, förklarade han för GP att han ”har respekt för supportrarnas besvikelse” och att det sades saker som kanske inte lämpar sig för tryck i tidningen.

– Supportrar agerar ibland i affekt, menade han.

Tobias Hysén vandrade långsamt till änglaklacken, började med att kasta upp sina skor på läktaren och samspråkade sedan om insatsen mot Örebro och säsongen i stort i ungefär en kvart.

 – Jag vill inte berätta vad som sades, men jag förstår frustrationen. Vi gör ingen bra match och har för många tekniska fel. Det har varit en tuff säsong som man kan säga mycket om, som inte skall stå i tidningen.

Blåvitt skapade nästan ingenting och förutom John Alvbåge bör ingen få beröm.

– Folk säger att vi inte har något att spela för. Vi har mycket att spela för, som klubbmärket, säger John Alvbåge.

Mattias Bjärsmyr och Kjetil Waehler hade statistroller när Spetig Hasani knoppade in matchens enda mål på inlägg av Patrik Anttonen i den 16:e minuten.

– Vi var inte bra mot AIK och var ännu sämre nu, tyckte Bjärsmyr.

Nordin Gerzic ersatte sjuke Pontus Farnerud från start, men tvingades utgå efter en halvtimme på grund av en ljumskskada. Robin Söder bildade anfallspar med Hannes Stiller då Daniel Sobralense hade känning i ett baklår.

– En försiktighetsåtgärd inför avslutningen, förklarade Stahre.

Varför fick inte Sam Larsson, som var duktig mot AIK, spela?

– Han gjorde ett inhopp då, nu valde vi att ta in Nicklas Bärkroth i stället.

2002 slutade IFK Göteborg tolva i allsvenskan och tvingade kvala sig kvar mot Västra Frölunda. 2006 blev klubben åtta.

Nu, med två matcher kvar (Helsingborg och Djurgården), är Blåvitt nia, kan i bästa fall bli sjua och som sämst sluta på 13:e plats.

– Vi är extremt besvikna med placeringen och säsongen. Vi har inte levererat. Vi kämpar och försöker, men inte ihop som ett lag, säger sportchefen Håkan Mild.