IFK Göteborg kom med vinst senast mot Syrianska, men den gav uppenbarligen inte det där nödvändiga självförtroendet.

Det här var ett krigande Blåvitt, inte ett spelande.

Första halvleken var ett evigt ställningskrig, ett slags skuggboxande – och en del går säkert att skylla på ösregnet. Men när det återstod ett par minuter till sidbytet slog Tobias Hysén ett perfekt inlägg. Robin Söder mötte med pannan, och fick till en riktigt farlig nick.

Det var allt IFK Göteborg mäktade med framåt denna blöta augustikväll.

Efter pausen handlade nästan allt om hemmalaget.

– Vi fick aldrig tag i bollen och sprang oss istället trötta. Vi var utan kraft. De hade ett otroligt tryck mot slutet, och med tanke på det är jag nöjd med oavgjort, säger IFK-tränaren Mikael Stahre.

Gunnar Thorvaldsson och inhopparen Christoffer Nyman hade varsitt friläge i andra halvleken. Men Erik Dahlin räddade båda, och han var överlägset bäst i IFK.

– Vi visste innan att det handlade om att kriga, och så blev det också. Det blev en del att göra – men jag fick också bra hjälp av försvararna, säger Erik Dahlin.

Har du förpassat John Alvbåge till bänken för gott nu?

– Haha, jag vill alltid spela. Och det vill nog han också …

Mikael Stahre bytte in Nordic Gerzic i mitten av andra, för att han skulle hjälpa Pontus Farnerud och Philip Haglund i kampen om det centrala mittfältet.

– Vi var tvungna att göra något. Vi kom ju överhuvudtaget inte åt bollen. Med facit i hand gick det väl sådär även efter bytet, säger Stahre.

Tobias Hysén:

– Tidigare i år har vi förlorat matcher trots att vi har skapat mycket. Nu fick vi oavgjort – utan att vi skapade någonting.

Nicklas Bärkroth fick en halvtimme, men hann inte med så mycket.

– Jag känner mig i alla fall trygg med bollen, och det är skönt att vara igång igen, säger han.