Förbundskaptenen mobbades - av lärare: "Rör fortfarande upp känslor"

– Det behövs inte mycket för att stjälpa en ung människa – samtidigt är det så lite som krävs för att stödja och stärka. Som vuxna har vi ett stort ansvar för hur vi uttrycker oss och för hur vi agerar, säger han.

Uppväxt på hästgårdar i södra Halland föll sig ridning naturligt för Henrik Ankarcrona. Han testade även andra idrotter, men ridsporten var den han hade mest fallenhet för och framgångarna på tävlingsbanorna kom snabbt.

"Inget för en kille"

Inom sporten var det inga problem att bli accepterad – men utanför var det värre: "Det där med att kuska runt på en häst, det är väl inget för en kille..."

– Jag fick höra att jag höll på med en tjejsport. Det var som om ridningen inte räknades. Förutom att den typen av uttalanden byggde på förutfattade meningar så fanns ren okunskap om hur mycket jobb och träning som krävdes för att lyckas, säger Henrik Ankarcrona.

Den typen av mobbning från vuxenvärlden följde honom även under gymnasietiden.

Henrik Ankarcrona – som då var bäst i Sverige i sin ålderskategori – kunde efter en tävlingshelg på elitnivå komma tillbaka till skolan i Halmstad och mötas av rena hånet från lärare som inför klassen förlöjligade honom och hans sport.

Känslig tid i livet

– Det är klart att det kändes. I den åldern är man utsatt och känslig samtidigt som man söker bekräftelse från vuxenvärlden. En tid i livet då det är lätt att tappa självförtroende – då ska man inte behöva höra att det som betyder mycket för en inte är värt något, betonar han och fortsätter:

– Jag var vid flera tillfällen på väg att sluta med hoppningen på grund av det där. Samtidigt trivdes jag väldigt bra i hästvärlden. Jag hade min trygghet där och fick stort stöd av vänner och av min familj. Det betydde mycket och bidrog till att jag fortsatte, säger han.

I dag säger han sig inte vara bitter eller hämndlysten efter vuxenvärldens svek under tonåren.

– Jag har nog inte det behovet och tänker inte i de termerna. I mitt fall kanske det rentav har varit så att det jag utsattes för stärkte mig och faktiskt lade grunden till den jag är i dag och till den position som jag har, säger förbundskaptenen och fortsätter:

Blir ledsen och arg

– Men det rör fortfarande upp mina känslor och gör mig arg och ledsen när jag hör talas om händelser där andra utsätts för liknande, säger han och utvecklar:

– Oavsett om det handlar om idrott eller om något annat i samhället så ska ingen behöva dömas eller utsättas för tryck grundat på vem han eller hon är eller gör eller vilken väg som den personen väljer att satsa på. Där har vi som vuxna, som föräldrar och inte minst som ledare, ett stort ansvar. Inte minst bör vi rannsaka oss själva mellan varven och ställa frågorna – vad kan jag göra, hur kan jag stötta?

Den egna bakgrunden har bidragit till att han tagit initiativ för att hjälpa till. Vid ett tillfälle läste Henrik Ankarcrona i tidningen om en kille som blev retad i skolan för att han red. Han bestämde sig för att bjuda hem grabben så att han fick se verksamheten på gården samtidigt som de kunde prata om hästar och ridning.

– Inga konstigheter egentligen – men positivt för honom och för mig.

Unikt sätt att tävla

På bredden domineras ridsporten i Sverige totalt av tjejer och kvinnor medan killarna och männen som stannar kvar ofta tar för sig i spetsverksamheten.

– Det unika med den här sporten är dock att vi tävlar mot varandra oavsett kön, säger Henrik Ankarcrona som i sitt första EM-lag någonsin har med både en Peder och en Malin.

– Själva Coachningen och förberedelserna i landslaget är på lika villkor även om det kan skilja i uppläggen, men det är individuella skillnader, säger han.

Som förbundskapten är Henrik Ankarcrona oerhört taggad inför EM och har de senaste veckorna bara gått och väntat på att mästerskapet ska dra igång.

Senaste EM en flopp

– När vi kommit till det läget då allt dubbelcheckats fram och tillbaka åtskilliga gånger och det bara inte går att förbereda sig mer, ja, då vill man bara att det hela ska börja. Det är då tävlingsmänniskan i mig går igång till hundra procent. Samtidigt gäller det att inte bli överhettad. Nu, som förbundskapten, är det ju jag som ska stå för lugnet, säger han med ett skratt.

EM i Tyskland för två är sedan blev resultatmässigt en blågul flopp.

Senast Sverige tog medalj var när det blev lagbrons i Danmark 2013.

På hemmaplan 2017 är målet medaljer – individuellt som i lag. Det målet är inga konstigt för vinnarskallen Ankarcrona.

"Medalj är realistiskt"

– Inte alls med tanke på de skickliga och rutinerade ekipage vi har. Men konkurrensen är vass och som vanligt är det djur, och tillfälligheter, som vi har att göra med. Allt kan hända. Ett nedslag eller ett feltramp – och det kan vara kört. Men att målet är pallplats råder det ingen tvekan om, det är realistiskt, säger Henrik Ankarcrona.

Under söndagen kommer ryttare och hästar från hela Europa att invadera Göteborg. På måndag och tisdag väntar träningshoppning innan kampen om EM-medaljer drar igång på allvar under onsdagen.

TEXT

Magnus Vasell

magnus.vasell@gp.se