I presscentret här har jag varje dag suttit bredvid en mycket lågmäld japan. Han har suttit där och knattrat fram sina obegripliga tecken på datorn och jag har kämpat med mina. Det tog en vecka innan vi började säga hej till varandra, men längre än så kom vi inte i vår konversation.
Förrän i dag. Efter att femmilen avgjorts med en spurt vände han sig mot mig, log, och sa: ”No Norway on the podium”.
Den norska dominansen är med andra ord inte något som bara vi svenskar stundtals tröttnar på. Därför var det väldigt uppfriskande att de fyra första platserna i går gick till Kanada, Ryssland, Finland – och Storbritannien. Den engelskfödde skotten Andrew Musgrave fick därmed med sig ett bättre resultat från detta VM än någon av de svenska herrarna.
Där har vi den stora missräkningen. Olsson hittade aldrig formen, Halfvarsson hittade aldrig självförtroendet, Richardsson hade VM:s sämsta skidor och Hellner – han brände sitt allra finaste krut i en stafettsträcka.
Nu är det högst tveksamt om Richardsson och Olsson gör några fler mästerskap. Och det ser oroväckande tunt ut där bakom. Jens Burman gjorde förvisso ett fint lopp i går och blev näst bäste svensk, men han fyller 23 i år. Det börjar bli dags för det där sista klivet nu.
På damsidan ser det väldigt mycket bättre ut. Stina Nilsson kom helt fel in i det här mästerskapet, men fick sin revansch i stafetten och kommer att skörda medaljer för Sverige i många år framöver. Och Ebba Andersson är bara 19 år – där snackar vi potential.
Och så Kalla då.
Hon gör återigen ett magnifikt mästerskap och att hon inte fick sätta pricken över i:et i tremilen har jag fortfarande inte riktigt accepterat.
Men hon kommer vara lika bra om ett år –och då är det OS.
En annan som lär vara bra i OS heter Therese Johaug. Vilket skrämmer en aning, för Norge tog hem samtliga guld på damsidan trots Johaugs frånvaro. Den dominansen är självklart inte bra för sporten.
Nu lämnar jag snart Lahtis. En sympatisk, lagom stor stad, omgiven av sjöar och befolkad av hjälpsamma människor. Det har varit ett fint VM, välarrangerat och välbesökt. Och några dopningsskandaler har i skrivande stund inte avslöjats – vilket i och för sig kan tyda på att fuskarna inte åkte dit den här gången.
Vädret gick som ett U, med gnistrande solsken i början, Göteborgsslask på mitten, och en avslutande femmil i fullständigt perfekta förhållanden. Det har varit riktigt kul att få bevaka mitt första skid-VM på plats och jag gör gärna om det, även om den svenska insatsen väl bara kan summeras på ett sätt av någon som är utsänd från Göteborg.
Den var sisudär.
