Med rödgråtna ögon kommer Angelica Bengtsson gående efter att hon slagits ut i kvalet. Hoppningen såg ju så bra ut till en början, men sedan kom rivningarna. Först en på 4,55, sedan två på 4,60.
Och Bengtsson började känna att OS i Rio, som hon längtat efter så länge, var på väg att ta slut.
- Det var hyperventilation inför det sista hoppet, säger 23-åringen.
"Mitt livs form"
Sedan kom en rivning till och allt var över. En enorm besvikelse för Bengtsson som kände att det fanns så mycket mer att uträtta.
- Jag stod här i dag och var i mitt livs bästa form, säger hon.
- Jag började tävlingen superstabilt och fortsatte den superstabilt. Jag hoppade bra hela vägen, men små missar gjorde att jag inte kom till final. Med facit i hand skulle vi ju ha flyttat ställningen, för jag var högt över i alla tre försöken på 4,60.
Bengtsson, fyra i VM förra året och bronsmedaljör i EM tidigare i sommar, stannade på 4,55. Efter kvalet visade det sig att det hade räckt till final om hon klarat den höjden i första försöket – där småländskans rivning blev minst sagt kostsam.
- När jag fick reda på det, att jag blev 14:e och hade kommit med om jag klarat där – jag bara sjönk ihop.
Känslosamt OS
Bengtsson erkände att det var speciellt att tävla i OS, i Brasilien där mamma Elizete har sina rötter, och att det kom tårar redan innan hon klev in på arenan.
- Men det var bara för att det var så stort och att man var glad att vara här, säger hon.
- Man tänkte på mamma och (systern) "Gabbi" som var på läktaren och pappa som kom också.
Vad som händer när tårarna torkat?
- Säsongen är inte över, men det kommer dröja till nästa år innan jag är i så här bra form igen. Det kommer bli hårdträning.
Även Michaela Meijer missade OS-final, hon stannade på 4,45 i kvalet.