– När Patrik och Christian berättade kände jag att jag fick motivationen att gå ut jag också. Det kändes som min väg ut, säger han.

Vi träffar Alexander i en lägenhet i Göteborg, där han under kvällen suttit och pratat med Patrik Sjöberg och Christian Skaar Thomassen om vad han varit med om. Alexander tog kontakt med Sjöberg via bekantas bekanta och ville prata.

– När Patrik först berättade att han tänkte skriva en bok hade jag en aning och en indirekt förhoppning om att det var det här den skulle handla om. Jag var helt säker på att det inte bara var jag som hade varit utsatt för det här, säger han.

Under åren som gått har han mer eller mindre förträngt händelserna och de har bara dykt upp i huvudet när Patrik har varit aktuell, eller när Viljo figurerat i något sammanhang.

– Man såg honom på andra sidan tv-rutan och såg den här glorian han alltid han fick. Då tänkte jag alltid att han skall ju inte ha någon. Ju äldre jag blev desto mer insåg jag hur helt vidrigt det var. Då blir det en ännu större skam.

Alexander fick stopp på övergreppen, efter drygt tre år, genom att helt sluta gå på träningarna. Sedan dess har han inte satt sin fot på Slottsskogsvallen.

– Det har legat i någon slags dvala i så många år. Nu fattar man allvaret. Det är på riktigt och det har faktiskt hänt. Tidigare har jag balanserat på en tunn lina där det har varit bekvämare att trycka bort det. Nu känner jag att jag måste få säga att jag har varit med om det här.

Han beskriver känslan nu som att någon äntligen har öppnat den dörr han har suttit och stirrat på i nästan trettio år.

– Det är en chans att ta sig ur det här äckliga rummet, säger han.

Han tror att allt det här jobbiga ändå kommer att leda till något gott, både på ett personligt plan och för de barn som just sitter i samma situation, eller som kommer att hamna där.

– Jag jobbar ju med barn, så det är oerhört viktigt för mig att berätta det här. Det är stort, men om jag bara går ut härifrån och stänger dörren, då har jag inte gjort något för någon, säger han. Men kan jag få en enda att berätta om något sånt här händer så är mitt jobb gjort.

Han vet inte riktigt hur skadad han är av allt som har hänt. Det han med säkerhet vet är att det enda goda som kommit ur allt det hemska är att han har en stor empatiförmåga.

Han berättar om allt det där som är så svårt att förstå. Varför man inte berättar. Varför man fortsätter att frivilligt umgås med personen som står för övergreppen.

– Att tro att man som barn tänker så smart att ”det här skall jag berätta för mamma” … så funkar det inte. Det är otroligt lätt att manipulera barn. Och det var Viljo en mästare på. Han lindade mig runt sitt finger på alla de sätt, det fanns ingen sköld någonstans. Det var så det skulle vara. Det var bara så.

Alexanders berättelse visar sig vara i stort sett identisk med Patriks och Christians. Det började med att han gav bort en skiva och presenter, bjöd på pizza och godis, hyrde filmer. Det fortsatte med att han tog med honom på bilturer och utflykter.

– Sedan var det hem till honom och sova över där på helgerna. Man kände sig verkligen utvald och favoriserad.

De tre männen i soffan är överens om att det måste finnas sätt att se de här signalerna och förhindra att det händer igen. Patrik Sjöberg har tidigare varit kritisk till att de som jobbade inom friidrotten hävdar att de inte visste. Christian Skaar Thomassen berättar om reaktioner han har fått som gör att också han ställer sig lite frågande till påståendena att ingen anade.

– Det finns folk som har sagt till mig att de tycker att det var skönt att någon äntligen sa det som alla hade misstänkt, säger Christian.

De tycker att vuxna måste våga reagera när saker ser lite märkliga ut, måste våga se signalerna.

– Om en tränare tar med sig ett barn på en massa resor, eller till exempel ständigt betalar allt och ger en massa presenter, så borde det ringa varningsklockor, tycker Alexander. Det finns sätt att prata med barn, utan att sätta dem på en het stol. Jag tror att det är viktigt att vara naturlig när man pratar med barnet, att pressa ett barn är lika med att tysta ett barn.