Att damernas superkombination flyttades kanske störde vissa.

Men Lindsey Vonn, en av förhandsfavoriterna, tackade och tog emot.

-Jag har en rätt rejäl tur med alla ändringar, säger den benskadade amerikanskan.

Damernas störtloppsträning i torsdags bröts efter bara två åkare. Den på fredagen ställdes in helt, likaså den planerade träningen på lördagen.

För fartdrottningen Lindsey Vonn innebär det tur i oturen. Hon är inte helt återställd efter träningskraschen i början av februari och har nu fått minst tre extra dagar på sig att låta benet läka.

-Normalt sett vore jag besviken, men för mitt skenben tror jag att det här är bästa möjliga scenario. Det ger mig en hel del mer tid att vila och bli bättre, säger hon enligt det amerikanska landslagets hemsida. -Självklart ser jag fram mot att åka banan, men ju mer vila jag kan få för benet desto bättre.

Nervösa arrangörer

Men medan Lindsey Vonn har tiden på sin sida är det precis tvärtom för OS-arrangörerna. Varje inställd träning orsakar huvudbry och nervös väntan på nya väderprognoser.

Fortsätter det besvärliga vädret, med regn, dimma och snöfall, riskerar det att bli trångt i schemat.

Däremot blir OS i Vancouver hur det än går långt ifrån det enda exemplet då vädret ställt till det under alpina mästerskap. Flyttade tävlingar är snarare regel än undantag i alpinvärlden och har drabbat bland annat VM i Åre och förra årets VM i Val d'Isère.

Under tävlingarna vid OS i Nagano 1988 gjorde väderbesvären att man bland annat fick köra herrarnas störtlopp och kombinationsstörtlopp samma dag.

Vid OS i Sapporo 1972 flyttades herrarnas störtlopp till slut totalt tio dagar och kunde avgöras först på den sista OS-dagen.

Inställt VM

På VM-sidan har det varit ännu värre.

I Morioka 1993 ändrades tävlingsprogrammet gång på gång och herrarnas super-G fick till slut ställas in helt. Och mästerskapet i spanska Sierra Nevada, som skulle ha avgjorts i början av 1995, ställdes med kort varsel in helt på grund av snöbrist.

Mästerskapet avgjordes i stället ett år senare.