Under OS i Vancouver motiveras medaljaspiranterna med olika medel. Enligt tidningen Idrottens Affärer grattas ryska guldmedaljörer med 720 000 kronor och en lyxbil. Och skidesset Petter Northugs konto fylls på med 400 000 norska kronor för varje instakad guldmedalj.

Anja Pärson har en annan morot.

En maskot.

– De flesta medaljörerna som får bonusar får det av staten, men vi har inte den kulturen i Sverige. Traditionellt kommer det från länder i öst, där staten alltid varit med inblandad i sportsliga resultat. Här satsar vi på utveckling istället, förklarar SOK:s sportchef, Peter Reinebo.

Den svenska traditionen med maskotar har hängt med sedan 90-talet. Tävlar en deltagare hem ett guld väntar en stor maskot, för ett silver bjussar SOK på en mellanstor, och ett brons ger en mindre variant.

Att de aktiva inte får någon ekonomisk morot från SOK har sin förklaring; det finns inte pengar.

– Och vi ser ingen vits med det – ingen presterar bättre av bonusar, säger Peter Reinebo som inte vågar sig på någon gissning om hur många maskotar han tvingas köpa.

– Nej, vi köper maskotarna på plats för säkerhets skull. Förhoppningsvis tar dom slut.

Förbundet har också en möjlighet att sporra med bonuscheckar. Om skidskytten Helena Jonsson tar guld belönas hon med 10 000 kronor. Men de alpina åkarna kammar noll.

– Vi hade en bonus under OS i Salt Lake City 2002, men det är också enda gången. Har åkarna någon bonus så är det personliga bonusar från sina sponsorer, säger Anders Sundqvist, alpin chef i skidförbundet.