Bara några och 20 och från ingenstans egentligen smiskade hon sommaren 2008 betydligt äldre rorsmän på Marstrand och på klipporna höjdes det ögonbryn och viskades: "Vem är hon vad och hette hon nu igen?".

När den i matchracingsammanhang så prestigefulla regattan var över visste alla vem Anna Kjellberg var – överraskande tvåa – men en gång är ju ingen gång och andra säsongen alltid tuffare än den första heter det ju.

I en liknande båt och i samma vatten ett år senare repriserade den offensiva Lerumstjejen succédebuten och i slutet av juli manövrerade hon sig fram till första VM-medaljen – brons i det som marknadsfördes som Slaget i Lysekil.

- Det har gått fort, men jag känner mig redan etablerad, säger den oblyga 25-åringen och försöker förklara framgångsreceptet:

- Jag är ung, men seglar ju med en erfarenhetsbesättning och vi jobbar mycket med teamkänslan och är noggranna i allt vi gör. Sen har väl jag nåt. Jag kommer till exempel ofta i väg bra i starten och det är viktigt.

Redan tidigt på säsongen förklarade Anna Kjellberg att hon och teamet umgås med en treårsplan med tydlig inriktning. I London 2012 finns matchracing med i OS-programmet för första gången, men inte i traditionell båt utan i en ny, mindre som sedan i höstas finns i fyra exemplar ute i Långedrag. Meningen är väl att just fyra svenska team skall konkurrera om en OS-plats, men på väg in i 2010 saknas det tre.

- Jag hoppas ju på konkurrens och tror det kommer att handla om fyra båtar till slut, säger Kjellberg som uppenbart inte har alltför stor respekt för det spektakel som många idrottsmän kallar det största som finns.

- Att matchracing är med i OS är bra för seglingssporten. Och för mig eftersom det ger mig en möjlighet att satsa, men det kan ju inte vara en så "big deal". Det är ju samma tjejer.

Ett möjligt hinder på vägen mot London är ekonomin. GKSS och seglarförbundet finansierar delvis inkomstbortfallet från Kustbevakningen, men det räcker inte hela vägen.

- Jag har inget SOK-stöd ännu, men det hoppas jag på. Jag skulle önska att finansieringen var helt klar, men tyvärr är det ju lite tråkiga tider och det är svårt med sponsorer.

Ändå väljer du att gå ner på halvtid?

- Det är svårt att jobba 100 procent och samtidigt satsa helhjärtat på seglingen. På det här sättet får jag en bättre balans i vardagen.