”Hon kunde sitta där i båset, timma efter timma i vinteroverall, pälsmössa och bara titta. Jag tror inte klockan var mer än sju på morgonen.”

Pappa Peter Gulldén fortsätter:

”Bella var äldst av ungarna och det var inte mer än rätt att jag tog med en av dem på mina träningar. Det spelade ingen roll om det var hockey, fotboll eller brotting. Hon följde med överallt. Första gången hon var med i Öis brottningslokal satt hon nog fortfarande i gåstol. Bella klagade aldrig, bara det fanns en boll att leka med. Hon var helt fantastisk.”

I tidigare intervjuer har Isabelle Gulldén på skämt sagt att det är just pappa Peters timmar i brottningslokalen i Gårda som ligger bakom valet av idrott.

”Han behövde en barnvakt helt enkelt och förslog att jag skulle spela handboll under tiden han tränade.”

Utanför radhuslängan i Sävedalen öser regnet ner. Det är veckan före avresan till handbolls-VM i Kina och på sängen och delar av golvet ser man spår av en obeslutsam mästerskapspackning. På bokhyllan skymtar utmärkelser i form av större och mindre prispokaler. Isabelle Gulldén ursäktar röran. Efter flytten tillbaka till mamma och pappa, efter bara tre månader i egen lägenhet, har hon inte riktigt hunnit med. Dessutom har brorsan Pontus tagit över hennes tidigare rum, så det enda som fanns kvar när hon kom tillbaka var familjens ”skräprum”.

Det är här hon hittar tryggheten. Testet att flytta hemifrån för att stå på egna ben visade sig inte vara hennes grej.

- Jag var mer hemma efter att jag hade flyttat än när jag bodde här. Varken mamma eller pappa, speciellt pappa, ville egentligen att jag drog hemifrån. Pappa brukade ringa och fråga om jag inte kunde komma förbi, så när jag kom tillbaka var de väldigt snabba på att hjälpa till att packa, berättar ”Bella” och förnekar inte att hon fortfarande tycker det är skönt att få hjälp med matlagning och tvätt.

Isabelle Gulldén har gjort sig ett namn internationellt och rankas som en av de största talangerna som svensk damhandboll någonsin haft.

En som vet är Mia Hermansson Högdahl, assisterande förbundskapten för regerande OS-mästaren Norge och vald till världens bästa spelare 1994.

Mia, kanske landets främsta genom tiderna, är imponerad av den 20-åriga Sävehofspelaren - som på mindre än två år har spelat tre mästerskap - OS i Peking, EM i Makedonien och VM-slutspelet nu i Kina:

”Gulldén har en unik spelförståelse. Hon ser möjligheterna och gör det oväntade. Handboll bygger på erfarenhet och ju äldre du är desto bättre blir du. Där är Isabelle ovanlig. För sin unga ålder spelar hon extremt moget.”

Att ”Bella” tankemässigt ofta är steget före alla andra på handbollsplan, där bollen stundtals verkar radiostyrd bland motståndare, upptäckte Peter Gulldén tidigt.

”Bella” själv tror att hon var runt 15 när hon förstod att hon ”kanske hade lite mer blick för spelet” än andra.

- Hur jag gör? Det vet jag inte. Det är svårt att förklara, det bara finns där.

Men att vara en talang i tidig ålder innebär inte per automatik att man blir framgångsrik. Precis som tusentals andra unga begåvade idrottare tvingades ”Bella” välja väg.

- Klart att hon levde på sin talang under många år. En del tror att jag har tjatat på henne, men det stämmer inte. ”Bella” insåg själv att hon var tvungen att träna ännu mer. Hon vet vad som krävs för att bli en av de bästa, säger Peter Gulldén.

Insikten och lusten att bli än mer fokuserad och målinriktad har gett resultat. Med undantag för ett par fantastiska månaders Champions Leaguespel, då Sävehof småchockade en hel handbollsvärld, har Gulldén, enligt henne själv, aldrig varit i bättre form. Det handlar inte om att spelsinnet har blivit skarpare. Det är fysiskt hon har tagit ett kliv framåt.

- Det är en stor skillnad. Skulle jag möta mig själv i en match nu, jämfört med för ett par år sedan skulle jag antagligen vinna ganska lätt nu.

Hon har två år kvar på kontraktet med Sävehof, men kan om hon vill och rätt erbjudande dyker upp, testa på proffslivet redan i vår.

En som definitivt tror att Gulldén har en framtid i Danmark, där stora delar av världens bästa spelar, är hennes före detta tränare Björn Blomqvist, som numera har topplaget Ålborg som arbetsgivare.

- ”Bella” är en av de mest begåvade spelare jag haft att göra med och jag saknar att inte kunna använda hennes egenskaper som spelfördelare.

VM i Kina blir ett skyltfönster och hon är väl medveten om att ett framgångsrikt mästerskap kan öppna många dörrar för ett proffserbjudande.

- Mycket hänger på hur det går i VM. Jag har inte bråttom, men får jag rätt erbjudande så kommer jag nog att ta det. Som det känns just nu är jag klar med elitserien.