Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Tomas Fasth

Spela inte ut biogas och el mot varandra!

Debatt Allt fler kommunala och regionala bussbolag satsar nu på el och elhybrider. Biogasbussarna är på väg att hamna i skuggan, vilket kan få förödande konsekvenser för Sveriges biogasproduktion och chansen att nå klimatmålen, skriver bland andra Anders Hartman, JTI, och Maria Kohrsand, SP.

Både el- och biogastekniken har för- och nackdelar och vi behöver dem båda för lång tid framåt – inte bara till busstrafik. Biogasen är viktig också för hanteringen av organiskt avfall från hushållen, livsmedelsindustrin och jordbruket.

Biogasproduktionen i Sverige fortsätter att öka (plus sex procent 2014 jämfört med 2013), och enligt statistik från Energimyndigheten används alltmer biogas i fordon. Men mycket tyder på att eldriften är på väg att ta över i bussarna:

  • Enligt en rapport från Stockholms handelskammare i somras, Framtidens buss är elektrisk, pågår ett paradigmskifte när det gäller kollektivtrafik, mot elektriska stadsbussar.

  • Regeringen satsar nästa år 50 miljoner kronor till investeringar i elbussar och sedan 100 miljoner kronor per år till och med 2019. (Något motsvarande stöd finns inte för biogasbussar.)

  • Många kommunala och regionala bussbolag har börjat köpa in elbussar – till exempel Malmö, Umeå, Härnösand, Sollefteå, Karlstad, Göteborg, Stockholm – medan andra satsar på elhybrider – till exempel Uppsala, Sundsvall, Uddevalla.

Eldrift är ett utmärkt alternativ till fossila drivmedel om elen produceras förnybart, men vi behöver både el- och biogasfordon (och även andra fossilfria alternativ) om vi ska lyckas nå målet att Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2030.

Vi är redan ganska illa ute

I stället för att ställa förnybara intressen mot varandra som i fallet med busstrafiken, bör man i därför tillsammans koncentrera sig på att vinna marknadsandelar från fossila bränslen. Vi är redan ganska illa ute; minskningen av koldioxid och andra klimatgaser från trafiken går alltför långsamt för att vi ska nå målet, trots energieffektivisering, motorer med lägre drivmedelsförbrukning och förnybara drivmedel, eftersom trafikmängden samtidigt ökar. Enligt Trafikverkets promemoria från februari i år behövs 20 TWh biodrivmedel till vägtrafiken år 2030. Under 2014 användes totalt 8,3 TWh.

Sverige är i dag världsledande på att använda biogas till fordonstrafik. Hela 57 procent av den samlade biogasproduktionen används som drivmedel, och de stabilaste kunderna har hittills varit de kommunala och regionala bussbolagen. Utan biogasbussar minskar avsättningsmöjligheterna för biogas radikalt. Med minskade avsättningsmöjligheter ökar risken att den vidareutveckling och forskning som krävs för att ta biogasen till nästa nivå när det gäller produktion och miljönytta uteblir.

Svensk biogasforskning håller hög internationell klass och har kommit långt i arbetet att ta fram kunskap för en effektiv biogasproduktion, till exempel när det gäller rötning av ”svåra” material som slaktrester och energirika torra gödselslag, liksom tekniker för uppgradering av biogas till drivmedel. Fortsatt metod- och teknikutveckling är av kritisk betydelse för en ekonomisk bärkraftig biogasproduktion.

Dubbel miljö- och samhällsnytta

Biogas behövs inte bara för att göra fordonsflottan fossilfri, utan också för att ta hand om olika former av organiskt avfall, som livsmedelavfall och gödsel. Den biogödsel som återstår efter gasproduktion från avfallet används som ett näringsrikt jordförbättringsmedel och återför växtnäring från samhället till jordbruket. Biogasproduktion ger alltså en dubbel miljö- och samhällsnytta.

Om det inte längre lönar sig att producera biogas: Hur ska vi då på ett resurseffektivt sätt ta hand om allt hushållsavfall, alla slaktrester, avfallet från livsmedelsbutiker, mejerier och bagerier, växtrester från jordbruket och så vidare?

Krävs fler styrmedel

Enligt Trafikverket krävs ytterligare styrmedel under de närmaste åren om det alls ska bli möjligt att nå fossilfrihetsmålet i fordonstrafiken till år 2030. Utifrån detta konstaterande riktar vi följande uppmaningar till politiker och beslutsfattare:

  • Ge stora och långsiktiga resurser till förnybara drivmedel, så att de hinner mogna och inte behöver konkurrera inbördes.

  • Stöd samverkan mellan olika förnybara drivmedel för att maximera synergier och därmed ge förnybara drivmedel konkurrensfördelar, exempelvis elhybriddrift med biogas till förbränningsmotorn och/eller uppvärmning av kupén, eller kombinerad produktion av flytande biodrivmedel (etanol, biodiesel) och biogasproduktion, eller varför inte power-to-gas-konceptet.

  • Förhindra att policybeslut får effekten att vi går från det ena förnybara alternativet till det andra. Se i stället till att alla förnybara bränslen gynnas mer än i dag jämfört med fossila alternativ.

  • Fortsätt med upphandlingar som inte är bränsleneutrala. Ingen upphandlande region eller kommun borde behöva tvingas välja alternativ som inte maximerar miljönyttan.

Anders Hartman

vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Maria Khorsand

koncernchef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Åsa Odell

vice ordförande Lantbrukarnas Riksförbund

Anna Schnürer

professor och samverkanslektor i bioenergi vid Sveriges lantbruksuniversitet

Mest läst