Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Förslaget att införa en närståendepenning, som innebär rätt till ersättning i tio dagar i samband med nära anhörigs död, har ett begränsat värde. Flertalet av dem som drabbas uppvisar symptom på djup depression och då är tio dagar otillräckligt, skriver debattörerna.

Sorgpeng bättre än sjukskrivning

Sorgprocessen är komplex och betydligt mer långdragen än de flesta tror. Med rätt stöd kan den som drabbas återfå ett bra liv. Men rätt stöd är inte att tvingas arbeta eller bli sjukskriven med en sjukdiagnos. Sorgpeng är ett bättre alternativ, skriver bland andra Kerstin Karsslon Tengberg, Riksförbundet för änkor och änkemän.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Varje månad dör drygt 1 000 personer i Sverige innan de hunnit fylla 65 år. Av dessa är nästan 50 barn som inte hunnit börja eller gå ur skolan. Vi vet inte hur många föräldrar, barn, makar och sambor som drabbas av förlusterna, men vi vet att de är många och att de flesta drabbas mycket hårt. Det är en svår sorg att förlora en närstående.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den som förlorat sitt barn eller sin livskamrat har under en period nedsatt arbetsförmåga. Vi inom SAMS har genomfört en enkät bland våra medlemmar som tydligt visar att de flesta inte kunnat arbeta i samband med dödsfallet. 85 procent hade varit sjukskrivna på grund av sin förlust. Under en tvåårsperiod var den genomsnittliga sjukskrivningsperioden 26 veckor, av vilka cirka hälften på deltid.

Regeringens utredare Anna Hedborg uppmärksammade detta i sitt slutbetänkande i Arbetsoförmågeutredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Där slås fast att sorg i flera fall innebär nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt konstaterades att sorg inte är en sjukdom. Konsekvensen av detta resonemang blir att den som drabbas av sorg inte kan arbeta fullt ut, men heller inte kan sjukskrivas. Utredarens förslag var därför att införa en så kallad närståendepenning som innebär rätt till ersättning i tio dagar i samband med dödsfallet.

Flera studier har visat att förlusten av en livskamrat eller ett barn är en av de händelser som skapar störst stress i en människas liv. Flertalet av dem som drabbas uppvisar symptom som är jämförbara med djup depression. I det sammanhanget har tio dagars ersättning ett mycket begränsat värde. Det förslag som nu ligger vittnar om den utbredda missuppfattning eller brist på kunskap kring sorg som finns i vårt samhälle.

Det är viktigt att slå fast att sorg inte är en sjukdom men också att den som drabbas kan ha nedsatt arbetsförmåga. Det är minst lika viktigt att vi snarast får en lösning som innebär att de sörjande får en rimlig möjlighet att bearbeta sin sorg, för att därefter så snart som möjligt kunna återvända till arbete och ett bra liv. SAMS föreslår därför att man inför en sorgpeng. Sorgpengen innebär att man skall kunna få ersättning de dagar man inte kan arbeta fullt på grund av sorgreaktioner. Den sjukersättning som redan i dag betalas ut till sörjande skulle om den omvandlades till sorgpeng motsvara cirka 100 dagar som kan tas ut inom två år efter dödsfallet.

Vad händer i dag med dem som drabbas av sorg och inte kan arbeta? De flesta söker läkare för att få hjälp och för att bli sjukskrivna. Bemötandet från läkarna varierar. En del menar att arbete är bästa medicinen och sjukskriver inte. Andra behandlar sorgen som depression och skriver ut recept. Många läkare sjukskriver, men inte för sorg utan i stället för en diagnos som kan godkännas av Försäkringskassan, till exempel depression.

Sorgprocessen är komplex och betydligt mer långdragen än de flesta tror. Två sorgeår med uppgångar och motgångar är helt normalt och friskt. Vi vet att förlusten är livslång. Men vi vet också att man med rätt stöd kan återfå ett bra liv. Rätt stöd är inte att tvingas arbeta eller bli sjukskriven med en sjuk- diagnos. Att bli lämnad utan rätt stöd och att behöva strida för möjligheten att bearbeta sin sorg, kan däremot leda till sjukdom.

Att få en sjukdiagnos vid sorg kan innebära ytterligare negativa konsekvenser. Vi har åtskilliga exempel på medlemmar som drabbats av detta, till exempel sjuk- och livförsäkringar med betydligt högre premier, avslag på låneskyddsansökan hos banken etcetera.

Flera fördelar med sorgpeng

Sorgpeng synliggör orsaken till arbets-oförmågan och den ger de sörjande bättre kontroll över sin tillvaro. Med sorgpeng ser vi fördelar också för andra instanser i samhället.

* Belastningen på öppenvården minskar.

* Pressen med många korta sjukskrivningsperioder försvinner.

* Försäkringskassan behöver inte utreda arbetsoförmåga.

* Sorg belastar inte rehabiliteringskedjan och Arbetsförmedlingen.

* Arbetsgivare behöver inte stå för onödig karenstid.'

Sorgpeng är en viktig del av rätt stöd och en god förutsättning för en bra sorgprocess. Förutom tiden att sörja behövs också andra former av stöd. Här återstår mycket att göra. Med den grund som sorgpeng erbjuder är vi bredda att ta nästa steg för kvalitetssäkrat sorgstöd.

Kerstin Karlsson Tengberg

Riksförbundet för änkor och änkemän, SAMS – Samarbete för människor i sorg, www.samsorg.se

Monica Nanni

ordförande Riksförbundet för änkor och änkemän, www.efterlevande.se

Gunilla Wahlén

ordförande SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, www.spes.nu

Ingela Rådestad

ordförande Spädbarnsfonden, www.spadbarnsfonden.se

Christian Kirk

ordförande Vimil, Vi som mist någon mitt i livet, www.vimil.se

Kjell Westerlund

ordförande i SAMS och Föreningen vi som förlorat barn, VSFB, www.vsfb.se

Mest läst