En serie av händelser där det ena leder till det andra. Som börjar vid crossfaden vid mormors vinylspelare och som slutar med ett utsålt Friends arena tillsammans med de andra två medlemmarna i Swedish House Mafia. En musikkarriär som styrs av Steve Angellos förbluffande drivkraft och målmedvetenhet, som inte kommer sig av någon slump. Nej. Alltsammans kan härledas till den där sommardagen när Steve Angello var 14 år och hans pappa blev mördad på en nattklubb i Aten. Vetskapen om att livet kan ta slut på en sekund fick honom att förstå att det gäller att leva här och nu. Att det inte finns någon poäng med att ångra sakerna man aldrig gjorde.
Därför har han satsat allt på ett kort, nämligen musiken. Och han pratar i princip uteslutande om just musik, men även lite om livet runt omkring. Steve Angello blandar vardagsfilosofi med tankar om mognad och hur han har hittat sig själv genom papparollen och välgörenhet.
Han gör det med en tillbakalutad berättarstil. Som att han förhåller sig ganska fritt sitt manus och därmed ger ett hyfsat spontant intryck. Snarare som om han spelade sina favoritlåtar i ett musikprogram än var värd för en institution som Sommar i P1. Men det är också det som är charmen med programformatet – det kan låta precis hur som helst beroende på vem som sitter bakom mikrofonen.
Musik: Elektroniskt som Daft Punk – around the world, Chemical Brothers låt Star Guitar, men även sväng som Curtis Mayfield, Stevie Wonder .
Sista meningen: Tack och en fortsatt fin sommar på er därute.
Söndagens sommarvärd: Författaren, illustratören och läkaren Bea Uusma.
