Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

"Som att diskutera väder utan att fråga meteorologerna"

I Sverige har fattigdomsbegreppet länge varit kontroversiellt. Det tycker professor Björn Gustafsson är synd.

Förr i tiden fanns det både fattigvård, fattigstugor och fattigunderstöd i Sverige. Sedan dess har namnen ändrats. Fattigvården döptes om till socialtjänsten. Fattigunderstödet heter numera försörjningsstöd.

– På 50-talet ville man skaka av sig det gamla. I stället var det framtidstro som gällde. Om man talade om fattigdom ifrågasatte man hela välfärdstanken, säger Björn Gustafsson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Han har följt mätningarna av fattigdom och social utsatthet i Sverige genom decennier och blev besviken på Uppdrag Gransknings program om barnfattigdomen.

– Janne Josefsson definierade aldrig vad han menade med fattigdom, han pratade aldrig med några experter. Det gjorde mig ganska ledsen. Det är som att diskutera väder utan att fråga meteorologerna, säger Björn Gustafsson.

I stället borde man ha skiljt på begreppen absolut och relativ fattigdom, menar Gustafsson. Många av barnen i tredje världen har inte råd med varken mat eller bostad, det kallas absolut fattigdom. Medan den fattigdom som förekommer inom Sveriges gränser är relativ, här handlar det om barn som har det sämre ställt än sina kompisar.

– I Uppdrag granskning var det som att det inte finns någon fattigdom i Sverige, och det gör det inte heller om man jämför med den situationen som finns i tredje världen. Men inom länder brukar forskare och experter titta på den relativa fattigdomen, då blir det en annan sak, säger han.

Begreppsförvirringen är inte ny. Tvärtom. På 80-talet användes ordet fattigdom inte över huvud taget. Socialdemokraterna pratade om låginkomsttagare, Moderaterna om personer som levde under existensminimum och Centerpartiet om folk som hade det dåligt ställt.

Men det tycker inte Gustafsson är en bättre lösning.

– I England har man aldrig slutat använda ordet "poverty". Så varför skulle vi? Så länge man är tydlig med vad man menar för typ av fattigdom är det ett fungerande uttryck. Jag skulle önska att vi fokuserade mer på hur människor har det och vad vi kan göra åt fattigdomen i stället för att försöka hitta nya begrepp.

Bara för att man döpte om fattigvården till socialtjänsten slutade det inte finnas fattiga människor i Sverige, konstaterar Gustafsson.

Mest läst