Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    De som får försörjningsstöd får det för att upptäcka att dagens socialbidragsnorm inte räcker för den skäliga levnadsnivå som socialtjänstlagen föreskriver. Återigen måste de vända sig till församlingar och frivilligorganisationer för att be om hjälp till kläder, glasögon, tandvård och mat, skriver debattörerna.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Socialtjänsten sviker utsatta – tvingas ta hjälp av kyrkan

    Den svenska socialtjänstlagen är en av världens främsta, med uppdrag att ”på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet”. Verksamheten ska bygga på respekt för självbestämmande och integritet. Vackra ord och en lagtext att vara stolt över. Dessvärre är verkligheten en helt annan, skriver bland andra 40 av Göteborgs diakoner.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Vi som skriver detta är diakoner, präster och representanter för brukarorganisationer i Göteborg. Dagligen möter vi hemlösa, arbetslösa, psykiskt sjuka, ensamstående föräldrar och många andra som av olika anledningar är i behov av och har rätt till samhällets stöd. Deras förtroende för socialtjänsten sviktar i dag allt mer. Bedömningar upplevs som rättsosäkra och i stället för hjälpta och värdigt bemötta känner sig många misstänkliggjorda och ifrågasatta. Det handlar inte längre om att socialtjänsten har svårt att leva upp till sitt breda samhällsuppdrag som en katalysator för social utjämning och människors egenkraft. Nej, socialtjänsten av i dag lever inte ens upp till de elementära delarna av sitt uppdrag. Inom kyrkan och frivilligsektor påminns vi ständigt om detta då alltfler hänvisas och söker sig till oss för att få stöd.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Socialbidraget räcker inte

    De som arbetar som socialsekreterare tvingas i dag i praktiken sätta budget framför lag. Gång på gång stöter vi på människor vars situation är sådan att de måste anses berättigade till stöd och insatser, men som ändå nekas detta. De som får försörjningsstöd får det för att upptäcka att dagens socialbidragsnorm inte räcker för den skäliga levnadsnivå som socialtjänstlagen föreskriver. Återigen måste de vända sig till församlingar och frivilligorganisationer för att be om hjälp till kläder, glasögon, tandvård och mat.

    Socialsekreterarnas tunga arbetsbelastning är välkänd. Från hela landet kommer rapporter om en ohållbar arbetssituation, stor personalomsättning och höga sjukskrivningstal. För två år sedan gick Göteborgs socialsekreterare ut i denna tidning och uttryckte klart och tydligt att de inte längre kan uträtta ett rättssäkert arbete. Runt om i landet pekar socialsekreterare på samma sak. Det handlar alltså inte om enskilda felaktigheter eller fall av bristfällig handläggning. I stället är det ett resultat av politiska prioriteringar och en samhällsutveckling där människor kläms åt och rättigheter kränks.

    Människorvärdet sätts på prov

    De politiska partierna slåss i dag om vem som är mest trovärdig i frågor rörande vård, skola och omsorg. Att detta debatteras tycker vi är utmärkt. Men för oss är politiska partiers trovärdighet avhängigt av vilket ansvar de tar för att de som har det svårast i vårt samhälle får det stöd de behöver för sin trygghet, och för sina möjligheter att på ett jämlikt sätt delta i samhällslivet. Det är här som tanken om det absoluta människovärdet sätts på prov. Konkret innebär det att nivåerna för stöd i många fall behöver höjas, inte minst för att tillgodose många utsatta barns rättigheter enligt barnkonventionen. Men det är långt ifrån tillräckligt. Socialtjänstens breda uppdrag, där människors varaktiga trygghet, jämlikhet och delaktighet i samhället står i centrum, måste möjliggöras och för det krävs resurser.

    Att människor i en svår situation känner sig illa behandlade av den verksamhet som finns till för att ge stöd till ett värdigt liv är mycket illavarslande. Den norske filosofen Harald Ofstadt påstod redan för 30 år sedan att så snart vi trängt igenom det moderna samhällets fasad upptäcker vi ett samhälle som i hög grad praktiserar socialdarwinism, där den som lyckas i samhällskampen är bra därför att han lyckades och den som förlorar är värdelös därför att han förlorade. Är det detta som vi ser utspela sig idag i Sverige? Lever vi i en tid där den som blir sjuk, förlorar sitt arbete eller av andra anledningar möter motgång allt oftare ses som misslyckad och där deras rätt att delta i samhället på lika villkor i praktiken har kommit att ifrågasättas? I så fall är kontrasten skarp till föreställningen om alla människors lika och okränkbara värde som en grundbult i vårt samhälle.

    Inga-Lisa Ahlfors, diakon Härlanda församling

    Christine Ahrendt, diakon Askims församling

    Kristina Bengtsson, diakon Sankt Pauli församling

    Cecilia Hjort Brandell, diakon

    Conny Brandell, präst Sjukhuskyrkan psykiatri

    Britt-Marie Bäckström, diakon Backa församling

    Gunnel Claesson, diakon Angereds församling

    Eva Clarängen, diakon Bergsjöns församling

    Annika Delemark, diakon Masthuggs församling

    Lotta Fransson, diakon Angereds församling

    Eva-Lena Forsberg, diakon Björkekärrs församling

    Ulrika Geinäs, diakon Johanneberg församling

    Monika Gustafsson, diakon Domkyrkoförsamlingen

    Maria Hanner, diakon Johanneberg församling

    Birgitta Holmer, diakon Domkyrkoförsamlingen

    Kristina Holmkvist, diakon Björkekärrs församling

    Ann Britt Isaksson, diakon Backa församling

    Gunilla Johansson, Enastående Föräldrar

    Susanne Johansson, diakon Backa församling

    Eva Johnsson, diakon Högsbo församling

    Elisabet Karlsson, diakon Backa församling

    Annika Källstrand, diakon Örgryte församling

    Ulla Larsson, diakon Torslanda-Björlanda församling

    Kirsti Linder, diakon Sverigefinskt församlingsarbete

    Anders Lundmark, diakon Älvsborg församling

    Eva Lycke, diakon Askims församling

    Per-Olov Mattsson, diakon Askims församling

    Evelyne Montelius, diakon Västra Frölunda församling

    Pekka Mustikka, Näsets församling

    Lena-Marie Månsson, diakon Askims församling

    Kerstin Nilsson, diakon Annedals församling

    Jenny Odälv, diakon Västra Frölunda församling

    Nils Olandersson, diakon Annedals församling

    Annika Rapp, diakon Bergsjöns församling

    Klara Roxbergh, diakon Skolkyrkan Göteborg

    Mia Rydberg, diakon Carl Johans församling

    Ulrika Stenbäck, diakon Tynnered församling

    Madeleine Stiblert, diakon Örgryte församling

    Annika Svensson, diakon Tuve-Säve församling

    Britta Svensson, diakon Haga församling

    Britt Sylvén, diakon Backa församling

    Gunell Wahlström, diakon Carl Johans församling

    Inger Calderon Wiegert, diakon Älvsborg församling