Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Snälla betyg sänker lärare och elever

Det sätts på tok för många snällbetyg i svenska skolan i dag. Evidensen för detta påstående är överväldigande, och ändå är ingen avmattning att skönja vid horisonten, snarare tvärtom. Vad svenska elever behöver är i stället sann kunskapsutveckling, skriver bland andra gymnasielärare Henrik Birkebo och Pernilla Holm.

Som lärare i bland annat svenska och engelska på gymnasiet noterar vi med förvåning, sorg och bestörtning att antalet elever med godkända betyg men kunskaper motsvarande en 13-årings i ökande grad kommer in på snart alla våra nationella gymnasieprogram. Följden av detta blir att en stor grupp unga människor således varje år hänvisas till permanent utanförskap därför att de inte klarar av sina gymnasiestudier. Någonstans på vägen gjorde skolan dem en björntjänst.

Tragedi en lämplig metafor

Med teaterscenen som en metafor för livet skulle man kunna likna en del av vad som händer i den svenska skolan vid en tragedi. Det finns aktörer och det finns en berättelse. De olika akterna och scenerna är dock inte synkroniserade runt omkring i Sveriges kommuner.

Även om politiker klubbar igenom nya måldokument, ribban höjs, och public management samt social ingenjörskonst implementeras drivs dramat till stor del av en egen inre dynamik. På varje högstadium i Sveriges land gör sig en röra av motiv och incitament gällande på alla nivåer. Genuin omsorg om barnen, skam, prestige, vinstintressen – hjärtats olika strängar kommer i märkbar svängning.

Det gäller att ”se till helheten” och att ”se till processen”. Fastän lovvärt har detta ironiskt nog till viss del varit rent förödande. I en del fall går det till som så, att eleven får lämna in sin text, vilken läraren ger respons på. Eleven lämnar sedan in igen, eventuellt med läraren vid sin sida. Och så där håller det på fram och tillbaka ett tag till dess att texten ligger på (minst) godkänd nivå. Slutligen sätts betyg på det momentet. Eleven kan bevisligen skriva uppsats – eller inte. Liknande procedurer äger rum i matematiken.

Ventil i proven

Men borde inte de nationella proven utgöra vägledning och ett rättesnöre? Jo, det kan man tycka. Fast fortfarande är inte de nationella proven någon examen som prövar allt. Därtill kommer att man åtminstone i svenska och engelska har byggt in en ventil i proven så att eleven inte behöver ha godkänt på samtliga moment för att få ett samlat godkänt provresultat. Detta bedömningssystem avviker väsentligt från hur betygssystemet i övrigt är konstruerat, ändå heter det i praktiken på många skolor att ”har man fått E på NP kan man inte få F i kursbetyg”. Målen för årskurs 9 i exempelvis svenska är höga, men det kompromissas friskt ute på skolorna. Detta kan bli särskilt tydligt då det gäller elever som läser svenska som andraspråk. Deras öden inbjuder ofta till inkännande ställningstaganden och förståelse för att de egentligen har åldern inne för gymnasiet.

Majoriteten lärare upplever inte att de får de rätta förutsättningarna att lyckas med sitt uppdrag. Skulle de få för sig att inte godkänna elever ger de bara sig själva merarbete. På en mer subtil nivå tillämpas gärna behavioristiska metoder från arbetsgivarens sida. Duktiga lärare har hög måluppfyllelse, sägs det, fast i utvecklings- och lönesamtalen likställs hög måluppfyllelse gärna med goda betyg. Till slut sätter allt för många lärare snällbetyg. Det blir lugnare så.

På gymnasiet ser vi väldigt tydligt vilka elever som har hyfsade eller goda förutsättningar att lyckas med sina studier. Många känner sig dock utlämnade och förstår inte vad det är för ”fel” på dem. Extraanpassningar görs i stor skala, och ändå uppnås inte målen för väldigt många elever. Tiden räcker inte till och ligger man på en 13-årings nivå när man börjar gymnasiet är det väldigt svårt att hinna ikapp. Somliga berättar avklarnat hur det gick till när de fick sina godkända betyg i grundskolan: ”Läraren sade att jag inte hade godkänt men att jag skulle få komma till gymnasiet i alla fall”. Det är ingen tillfällighet att många gymnasielärare blir sjuka och funderar på att byta yrkesbana.

Sluta ge snällbetyg

Åter till teaterns språk. Utgången av peripetin, den dramatiska vändpunkten då allting kan hända, är i många fall allt för förutsägbar i nuläget. Det slutar som det brukar göra i tragedier, och det är detta vi måste förändra. Sluta ge snällbetyg. Politiker, huvudmän och skolledare: satsa på i första hand att ge förutsättningar och incitament för sann kunskapsutveckling. Gör man det kommer högre betyg som ett brev på posten. För nej, en björntjänst gör ingen glad.

Henrik Birkebo

gymnasielärare i svenska/engelska

Pernilla Holm

gymnasielärare i svenska/engelska

Johannes Karlsson

gymnasielärare i svenska/engelska

Eleonora Gustafsson

gymnasielärare i svenska/samhällskunskap

Ronny Dyrestam

gymnasielärare i svenska/engelska

Anna Lorentzon

gymnasielärare i svenska/franska

Daniel Jacobsson

gymnasielärare i svenska/samhällskunskap

Charlotte Neumann

gymnasielärare i svenska/engelska

Emma Norberger

gymnasielärare i engelska/tyska

Mest läst