Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Stålboms konditori i Falkenberg drivs av Heléne och Micael Stålbom.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Smakfullt för alla sinnen

    Det började med en båtresa till New York på 50-talet. Nu förenas bakverk med musik på Stålboms konditori under devisen Buller och bång..

    En sommarkväll 2003 var författaren och artisten Carl-Johan Vallgren inbokad på ett litet gig på konditoriet Stålboms i Falkenberg. Vallgren med rötter i stan och nybliven Augustprisvinnare med Den vidunderliga kärlekens historia ett år tidigare.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Micael och Heléne Stålbom hade ringt runt och frågat folk i bekantskapskretsen om de ville framträda på deras nybyggda trädgårdsscen. Det var ett småskaligt arrangemang. Trodde de.

    Entré, kaffe och muffins för 80 spänn. Inget förköp och därmed ingen koll på publikintresset.

    När de öppnade stod 500 personer i en lång kö längs Arvidstorpsvägen.

    Det bakades muffins som aldrig förr.

    Det var starten på Micael och Heléne Stålboms musikkvällar i trädgården till det konditori som Micaels far startat redan på 50-talet.

    I slutet av femtiotalet hade Pelle Stålbom jobbat sig över till New York med Amerikabåten, upptäckt jukeboxen, hamburgare, Coca- Cola, mjukglass och jazz. Han hade sett framtiden.

    – Jag brukar säga Ingen spaning – ingen aning, säger Heléne Stålbom som berättar om sin svärfar.

    I november 1957 kunde man i lokalpressen läsa att den kände idrottsmannen Pelle Stålbom öppnar ”snackbar, nyhet för Falkenberg, hypermoderna lokaler”.

    Han var lite för tidig.

    Ett och halvt år senare meddelas i en annons att Stålboms konditori efter ”en genomgripande interiörändring presenterar endast konditorilokaler”. Baren var undanstädad och nu kunde man åter ”njuta gott kaffe och fin utsikt mot torget”.

    Pilfinkarna håller järnkoll på våra smulor och kajorna gör lågsniffar över kaféborden medan Heléne Stålbom beskriver hur hon och Micael tog över, hittade huset en bit från centrum, ”Jesus Christ, ett gammalt hus!”, och flyttade in i januari 1999.

    Nu är musiken en självklar del av verksamheten på Stålboms. Senare i sommar kommer Bo Kaspers och Eva Dahlgren. Amanda Jenssen har redan varit här.

    Så varför spela på det här lilla stället?

    – För att det är trevligt och kul.

    – När Salem Al Fakir framträdde satt det folk på taknocken där, säger Heléne Stålbom och pekar mot huset på andra sidan gatan.

    När det är konsert spänner man vitt tyg runt trädgården. Annars blir det lite för lätt att parkera sig på snikens kulle. Till exempel den lilla asfalterade bulan på andra sidan gatan.

    Micael Stålbom kommer ut i ett moln av mjöldamm.

    – Det är Heléne som är igångsättaren, säger han uppskattande och slår dammet av händerna.

    Han var med och spelade trummor den där kvällen med Carl-­Johan Vallgren.

    Nu bakar han mest. Går upp klockan tre på natten och skyfflar in de första plåtarna med småbröd och limpor.

    Heléne Stålbom sköter det administrativa. Underhåller de goda kontakterna med Miljö- och hälso­skydd och styr upp spelningar med Jill Johnson och Calaisa och andra.

    I konditoriets diskar trängs moussetårtorna, hallonmousse, chokladmousse, mousse på passionsfrukt. Och så matiga mackor och kakor, wienerbröd och biskvier. Redan klockan tio en måndag är det massor av folk i kaféet.

    Vi går en sväng och tittar på när konditorn Lena Svensson gör vad som skall bli ännu ett gäng mousse­bakelser.

    På övervåningen i det gamla trä­huset finns kontor och ett par artistloger med affischer signerade av glada och nöjda artister.

    Så vad tyckte Pelle Stålbom om det här?

    – Han var nöjd. Han brukade inte vara här och lyssna, men han kom hit efteråt och hjälpte till att plocka undan.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.