Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bara en flumskola slösar utbildningstid på abstrakt matematik i stället för att ha ett ämne med grundläggande matematik och ett ämne där man lär ut och tränar logik, skriver debattören. Bild: Arkivbild: Peter Claesson

Slopa matematiken i gymnasieskolan

Debatt Matematikens största problem är att den inte är relevant. Därför misslyckas många gymnasieelever i just det ämnet. Låt därför matematik bli ett grundskoleämne och logik ett gymnasieämne, skriver gymnasielärare Andreas Magnusson.

Jag är lärare i svenska och religion på gymnasiet. En sak bekymrar mig på jobbet och det är att så många av mina analytiskt duktiga och högskolemässiga elever får underkänt i matematik och därför inte får lov att läsa vidare på högskola trots uppenbar talang och vilja att till exempel bli sjuksköterskor eller poliser.

Mina mattelärarkollegor är förtvivlade. I den gamla gymnasieskolan läsåret 2010/11 fick 25 procent av eleverna på handel- och administrationsprogrammet eller 21 procent av eleverna på omvårdnadsprogrammet underkänt i matematik B (krav för högskolebehörighet).

För de nya gymnasiekurserna finns ännu ingen samlad statistik men alla inom skolvärlden ser att utslagningen har ökat drastiskt och att det nog är rimligt att räkna med att runt hälften av eleverna i många klasser kommer att underkännas.

En katastrofal situation

En katastrofsituation har alltså förvärrats genom att man politiskt anammat föreställningen om att kunskapsluckor kan täppas igen om bara pedagoger ställer högre krav. Elever misslyckas därför att vi förväntar oss för lite och kräver för lite. Så ser resonemanget ut. Tanken har bland annat framförts av pedagogikforskaren Lennart Grosin och den accepterades snabbt av utbildningsminister och Skolinspektionens representanter eftersom den innebär att man kan skapa en bättre skola utan att skjuta till mer ekonomiska medel. I den nya gymnasieskolan GY2011 har därför kraven på eleverna ökat inte minst i ämnet matematik.

Hur går det då för eleverna nu när man ökat kraven? Åt helvete så klart. Den rena kravpedagogiken är ju som att lära ett barn att simma enbart genom att ta bort simdynan. Det kokar ute i skolorna just nu. Rektorer rings ner av förtvivlade föräldrar, mattelärare suckar tungt på arbetsrummen och eleverna gråter när de inser att framtiden är på väg att raseras någonstans mellan x och y och triangelns vinkel. Framtidens företagsledare och entreprenörer har fastnat i en andragradsekvation och kommer tyvärr inte därifrån.

Jag har ett annat förslag på lösning och jag tror att det kan bli populärt eftersom det är precis lika kostnadseffektivt som tanken om att allt skulle bli bra bara vi ställde högre krav. Mitt förslag är enkelt och ligger helt i linje med det som Andrew Hacker, professor i statsvetenskap, föreslog i New York Times härförleden när han menade att algebran borde avskaffas i skolorna.

Inte relavant för de flesta elever

Matematikens största problem är att den inte är relevant. Elever misslyckas i just det ämnet därför att de inte kan relatera till innehållet. Det här är inte mattelärarnas fel. Felet ligger i kursernas utformning.

För att få läsa vidare till sjuksköterska måste man till exempel kunna ”hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning”. Man måste också kunna ”algebraiska metoder för att lösa potens- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem”. Man tycker sig ana att de problem de eventuellt behöver hjälpa till att lösa i sitt framtida arbetsliv är av ett helt annat slag än vad matematikkurserna vill få oss att tro.

Den som skyller massmisslyckandet med att få 17-åringar att hantera kvadreringsregler på ”dåliga mattelärare” har nog, liksom kursplansförfattarna, helt och hållet glömt bort vad en tonåring är för någonting.

Sverige ligger långt ner i internationella kunskapsmätningar gällande matematik men jag vågar påstå att svenska elever är extremt duktiga på att analysera komplexa orsakssamband, på att ifrågasätta vedertagna sanningar och att tänka källkritiskt. Där slår vi kinesiska elever med hästlängder men det talas väldigt lite om detta.

Vill vi ha lydiga räknestickor?

Vilket samhälle vill vi ha? Hur vill vi att våra unga människor skall vara? Vill vi ha lydiga räknestickor som gör det som maskiner ändå kan göra eller vill vi fostra människor som skall fungera i ett konkurrenskraftigt samhälle på 2000-talet? Alla tecken tyder på att vi nu försöker skapa räknemaskiner men att räknemaskinerna blir sämre och sämre.

De flesta behöver kunna grundläggande matematik ungefär motsvarande den nivå som lärs ut på grundskolan, mer matematik än så har endast ett kuriosavärde för huvuddelen av landets befolkning.

Vi slösar dyrbar och viktig undervisningstid på något som för de allra flesta totalt kommer att sakna mening. Man kan jämföra det med att en fotbollstränare skulle lägga sin huvudsakliga energi på att få laget att bli bättre på att åka skridskor. Bara en flumskola slösar utbildningstid på abstrakt matematik i stället för att ha ett ämne med grundläggande matematik och ett ämne där man lär ut och tränar logik.

Detta är mitt förslag: matematik blir ett grundskoleämne och logik blir ett gymnasieämne. Algebra och liknande blir ett fritidsintresse för en intresserad minoritet. Matematiska fortsättningskurser för specifika utbildningar där det faktiskt behövs utvidgad matematikkunskap kan anordnas av de eftergymnasiala utbildare som efterfrågar kunskapen.

Andreas Magnusson

gymnasielärare

Bild - 2

Hur realistiskt är ditt förslag?

Att helt avskaffa gymnasiematten är säkert ogenomförbart på kort sikt, men att börja med att ta bort alla andra kurser än de som heter 1A, 1B eller 1C (beroende på program) borde kunna göras enkelt.

Har detta testats?

Liknande tankar har framförts på flera håll tidigare men förslag som dessa bromsas alltid av konservativa krafter.

Inga nackdelar?

Om detta skall vara möjligt måste den grundläggande matematikundervisningen fungera på grundskolan, annars kommer gymnasieskolan tvingas fortsätta hantera även denna.

Mest läst