Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Vi vill starta en debatt och skapa ett engagemang bland göteborgare och våra politiker omkring Göteborgs historia och hur vi skall bevara och utveckla de få synliga symboler som finns kvar av vårt historiska arv, skriver debattörerna.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Skym inte Kungshöjd med påbyggda höghus

    Förtätning och stadsutveckling kan och måste ske i samklang med bevarandet och utvecklandet av vårt kulturhistoriska arv. Dit hör inte att bygga ett fåtal lyxlägenheter och kontor till priset av att rasera Kungshöjds unika kulturhistoriska värden, skriver bland andra Jan-Erik Johansson, Kungshöjds Vänner.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    År 2021 skall Göteborg fira 400-års jubileum men vet göteborgarna och deras politiska företrädare var Göteborgs vagga ligger och vad som egentligen borde lyftas fram som symbolen för detta evenemang?

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Det Göteborg som Gustav II Adolf började anlägga 1619 fick sina stadsprivilegier 1621. Samtidigt påbörjades planeringen och byggnationen av stadens befästning som i första fasen pågick fram till 1648 då fästningsverken fullbordades. Denna befästning kom sedan att utvecklas och kom att i över 200 år prägla staden och bidra till att göra den till norra Europas bäst befästa stad.

    Hela Göteborg, från Rosenlund via Stora Nygatan till Centralen och Lilla Bommen, var en innesluten enhet med murar, bastioner, kasematter, kanaler etcetera till skydd för eventuella annalkande fiender. Mot söder fanns tre starka bastioner som döptes till Carolus XI Rex, Carolus Gustavus Rex och Christina Regina.

    Delar av Carolus XI Rex (även kallad Hållgårdsbastionen) är i dag den enda kvarvarande sammanhängande resten av denna imponerande anläggning och kan i en helhet upplevas på Kungshöjd. Det vi kan se i dag som symbol för 1621 och Göteborgs vagga finns alltså på Kungshöjd och är en helt unik markbunden fornlämning med bergrum, gångar, försvarsbefästningar med mera av nationellt och internationellt intresse.

    Varit Göteborgs signum

    När den militära arsenalen (tyghuset) på Kungshöjd revs vid slutet av 1800-talet/1900-talets början byggdes de kommande åren det nuvarande fastighetskomplexet på Arsenalsgatan, vars namn sålunda kommer ifrån den gamla arsenalen. Dessa sammanhängande fastigheter, ”Borgen på Klippan”, skapades för att påminna om och förstärka bilden av vad som en gång låg här och vad som varit Göteborgs signum under århundraden. Borgen på Klippan utgör i dag en mycket välkänd och tydligt exponerad skyline som är synlig från många platser i centrala Göteborg.

    Genom det arbete som nu pågår på Stadsbyggnadskontoret (SBK) tillsammans med tre av stadens fastighetsägare (SEB, Wallenstam och Alecta) riskerar vi att Carolux Rex och Borgen på Klippans skönhets- och kulturhistoriska värden blir raserade för kommande generationer.

    SBK överväger att låta fastighetsägarna bygga ett drygt hundratal exklusiva lägenheter och nya kontor (!) genom påbyggnader av upp till åttavåningars glas- och betongkomplex på befintliga fastigheter utmed Rosenlundsgatan och Hvitfeldtsplatsen.

    Skydda Kungshöjds unika värden

    Under 1960- och 70-talet, när rivningarna härjade som mest i Göteborg, beslutade det dåvarande politiska styret att behålla och skydda Kungshöjds unika värden för omvärlden och genom beslut i detaljplaner förhindra att Borgen på klippan blev förbyggd.

    Kungshöjd har en stor betydelse för ett öppet och hållbart Göteborg som;

    • en historisk minnesplats

    • en arkitektonisk ikon och unik siluett i stadsbilden

    • en turistattraktion med intressant befästningsverk och enastående utsikt över stora delar av centrala Göteborg

    • en rekreations- och mötesplats för många göteborgare och turister

    Alla dessa värden riskerar nu att döljas och marginaliseras för alla de turister och göteborgare som av dessa skäl dagligen besöker området. Genom det planerade arbetet med Västlänken riskerar dessutom stora delar av befästningsanläggningarna som i dag bevarats under jord att försvinna.

    Vill uppmana till debatt

    Vi är flera parter som genom detta upprop vill starta en debatt och skapa ett engagemang bland göteborgare och våra politiker omkring Göteborgs historia och hur vi skall bevara och utveckla de få synliga symboler som finns kvar av vårt historiska arv.

    Vi menar att detta kan ske i samklang med en växande och utvecklad stad och motsätter oss inte förtätning, men att sådan förtätning måste noga beakta vår historia. Är det rätt för ett öppet och hållbart Göteborg att låta drygt 100 lägenheter rasera alla dessa värden runt Kungshöjd?

    Jan-Erik Johansson

    Kungshöjds Vänner

    Ewamarie Herklint

    Walknet Stadsvandringar

    Margita Björklund

    Kulturminnes- föreningen Otterhällan

    Lars-Olof Lööf

    Göteborgs Hembygdsförbund