Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Skyddad identitet allt vanligare

    Antalet personer som lever med skyddad identitet har mer än fördubblats sedan början av 90-talet. Våldsutsatta kvinnor och deras barn är en stor grupp, liksom personer som vittnat i rättegång.
    - En viktig orsak är att medvetenheten om att det går att söka skyddad identitet har ökat. Sedan uppmärksammas kvinnovåldet mer nuförtiden. Kvinnojourerna har blivit fler och fått mer resurser att hjälpa utsatta kvinnor att komma bort från sina män, säger Björn Sjökvist på enheten för verksamhetsstöd på Skatteverket.
    Personer som vittnat i rättegång är en annan grupp.

    - Det blir vanligare med utpressning och hot inom mc-kretsar och annan organiserad brottslighet vilket gör att fler behöver vittnesskydd. Även personer som utsatts för hedersrelaterat våld blir vanligare, och det kan bero på stor uppmärksamhet i media, säger en handläggare på skattemyndigheten i Göteborg, som vill vara anonym för att inte riskera att bli utpressad själv.

    Det finns två former av skyddad identitet; sekretessmarkering, vilket innebär att skattemyndigheten inte får lämna ut den skyddades personuppgifter och kvarskrivning, då man fortsätter att vara skriven på sin gamla adress trots att man har flyttat. All post dirigeras till skattemyndigheten som skickar vidare till den riktiga adressen.

    Ny sekretesslag brister
    I ett fåtal fall beviljas personer som står under mycket allvarligt hot fingerad identitet. Då skapas en helt ny identitet åt personen.
    I Sverige i dag lever cirka 10 500 personer med skyddad identitet, jämfört med 4 700 år 1993. Drygt 1 000 personer har både sekretessmarkering och kvarskrivning.
    En stor del av de skyddade personerna är kvinnor som flyr från sina män. Många hör av sig till kvinnojourer för att personskyddet inte fungerar. Deras personuppgifter kommer ständigt ut och deras identitet röjs, och de tvingas flytta gång på gång.

    År 2006 kom en ny sekretesslag som kräver att information om en skyddad person som förs över till en annan myndighet förblir hemlig, men det händer att den kontrollen brister.
    Trots att sjukvården, skolan och myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen ska hemlighålla personuppgifter hamnar namn och personnummer ibland i offentliga register och hos företag. Vid vårdnadstvister skickar tingsrätten ibland brev till både mannen och kvinnan där bådas adresser uppges. Och telefonbolag skickar räkningar med personens riktiga namn och riktiga adress.

    Kräver stor försiktighet
    - Det är tillämpningen av den nya lagen som brister. Det beror på okunskap och på att man inte tar det här på tillräckligt stort allvar på myndigheterna. I och med att informationen läcker ut så lätt, lever många kvinnor väldigt osäkert, säger Katarina Weinehall, forskare på Umeå universitet som nyss publicerat studien G(l)ömda- en studie om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter.

    Skattemyndighetens handläggare är medveten om problematiken.
    - Det kan vara mycket besvärligt att leva med skyddad identitet. Det är många saker man inte kan göra och som barnen måste avstå ifrån. Kvinnorna måste iaktta mycket stor försiktighet själva och inte ge ut sina uppgifter. För att leva helt tryggt måste de försvinna ut ut landet. Vi har ju ett offentligt Sverige och vi kan inte ha ett stängt samhälle för att de ska kunna leva helt tryggt, säger han.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.