Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Skrotbidraget gick till ny båt

För att rädda fiskbeståndet har staten och EU betalat 4,7 miljoner för att skrota fiskefartyget Grimskär. För en del av pengarna har ägarna köpt en fiskebåt från Skottland och fortsatt att fiska havskräftor i Västerhavet.

– För oss handlar fisket om en livsstil. I stället för att kasta oss ut i arbetslöshet försöker vi, en sista gång, leva på det här, säger Johan Grahn, 46, som äger Grimskär tillsammans med Joakim Lundberg, 47.

De har redan skrotat sin gamla båt, GG1 Grimskär, vid skeppskyrkogården i Grenå.

I stället har de köpt Ostara från Skottland som döpts om, till GG1 Grimskär, den ligger i Bua hamn. Båtens gamla namn anas fortfarande under namnskylten som flyttats över från den gamla båten och beteckningen BK 47 är ännu inte helt utsuddad från skrovet.

Ägarna har inte brutit mot några regler. De har inte heller fört Fiskeriverket bakom ljuset om sina planer. Ändå har affären väckt irritation, inte minst bland fiskare.

– Det här är att kasta pengar i sjön, säger en fiskare som inte skrotar sin båt.

– Fiskeriverket har tänkt fel. Skrotar man ska man inte fortsätta att fiska, säger en som fått skrotningsbidrag och avgångsvederlag och lämnat in sin licens som yrkesfiskare.

Flera arter hotade

Grimskär är en av 24 fiskebåtar som i år får sammanlagt 97 miljoner i skrotningsbidrag förutsatt att båtarna skrotas senast i september. Det betyder att motorn ska tas ut, kölen och skrovet skiljas åt och kölen sågas i minst tre delar. Det duger alltså inte att göra om fiskebåtarna och använda dem till något annat än fiske.

Bakgrunden är hotet om att havet ska bli utfiskat. De senaste fem åren har läget försämrats. Inte bara torsken men också kolja, långa och hälleflundra är bland de många arter som är starkt hotade enligt experterna. För ål, bleka och pigghaj är läget akut.

Trålflottan i Västerhavet ska minska med 40 procent fram till 2015 sa staten för ett par år sedan. Om den aktuella skrotningen genomförs innebär det en 25-procentig minskning.

Fiskare har fått ansöka om skrotningsbidrag. Beloppet har bestämts efter förhandlingar med Fiskeriverket.

I sin ansökan berättade Johan Grahn och Joakim Lundberg att de egentligen inte ville göra sig av med sin båt, men att de villkor som gäller för fisket tvingade dem.

”Vi ger myndigheten en möjlighet att skrota ett effektivt fartyg med god närvaro i Kattegatt och dessutom med ett högt bruttotonnage”, skrev de och begärde 5 500 000 kronor. Fiskeriverket prutade till 4,7 miljoner.

Pengarna täckte ändå alla skulder och gav en bra slant över att döma av bolagets bokföring. Vad den nya båten kostade framgår inte av sjöfartsregistret. Hon köptes från Skottland och är 9,95 meter lång.

Inte samma regler

Längden är avgörande. När ägarna skrotade gamla Grimskär avstod de också från alla fiskerättigheter som följde med fartyget. Men för båtar under tio meter gäller inte samma begränsningar som för större. Kort sagt: Nya Grimskär kan fortsätta att tråla havskräftor och landa fyra fångster i veckan.

– Vi sa exakt vad vi tänkte göra när vi ansökte om skrotningsbidrag. Det är ingen överraskning för Fiskeriverket, säger Johan Grahn.

Han är bitter över uppgifter i media om att fiskare tjänar miljoner på skrotningsbidraget, men medger att han och hans kollega kommit bra ut.

– Vi fiskar mindre än tidigare men genom att förädla och sälja direkt till kund hoppas vi få ut bättre pris. Men det är inga guld- och glansdagar för oss. Och vi är inte några börshajar som gjort ett klipp.

För att rädda hotade fiskarter har en rad åtgärder satts in inom EU för att begränsa fisket och minska fiskeflottan. Skrotningsbidrag är en sådan åtgärd. I år har 24 svenska fiskebåtar beviljats skrotningsbidrag som delvis bekostas av EU. Bidraget kan kombineras med avgångsvederlag för fiskare som fyllt 55 år. Den som tar avgångsvederlag får avstå från sin yrkeslicens.

Mest läst