Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Plastskräpet, som snabbt smulas sönder blir mikroplast, förorenar våra hav allt mer. Vi måste alla hjälpas åt att stoppa denna utveckling. Lämna plastskräpet till återvinning och använd till exempel rengöringsmedel som inte innehåller mikroplaster, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skräpiga hav - ett farligt och dyrt miljöproblem

Plastskräpet i haven kommer till allra största del från oss konsumenter. Det är dags att vi hjälps åt att bevara ett levande hav, skriver Anders Flanking, Miljödepartementet och Björn Risinger, Havs- och vattenmyndigheten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Varje år dumpas 6,4 miljoner ton skräp i världshaven, enligt amerikanska vetenskapsakademin. I Nordsjön dumpas över 20 000 ton skräp, eller 220 000 kubikmeter, varje år. Cirka 15 procent av skräpet sköljs upp på stränderna, lika mycket flyter omkring och resterande 70 procent beräknas sjunka till havsbotten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det skräp som i dag flyter omkring i havet sägs täcka en yta lika stor som Nordamerika.

Var kommer skräpet ifrån? Svaret är från en mängd olika källor som passagerar- och lastfartyg, fiske, fritidsbåtar, turism och rekreation. Det förs också från städer via vindar, vattendrag och avloppsvatten till våra hav .

Marinbiologen Jan van Franeker har undersökt plast i maginnehållet hos döda stormfåglar och kan visa att 90 procent kommer från konsumenter. Plastskräpet i fågelmagen utgjordes främst av delar av flaskor, kapsyler, förpackningar och plastpåsar!

På 1980-talet kom hälften av all plast i den marina miljön från industrier och hälften från konsumenter.

Orsakar stort lidande

Nedskräpningen orsakar lidande för marina däggdjur, fåglar och fiskar men också för betande boskap längs kusten. Djuren riskerar att trassla in sig i exempelvis plastlinor med kvävning och drunkning som följd eller att kvävas eller få invärtes skador av plastföremål. Mer än en miljon fåglar och 100 000 av däggdjur i världen dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda.

Nästan 70 procent av kustkommunerna längs sträckan Strömstad till Simrishamn anser att marint skräp, och då främst plastartiklar, är ett problem.

Plastpåsen som kastas överbord eller lämnas kvar på stranden faller så småningom sönder i allt mindre bitar, så kallade mikroplaster, men förblir plast.

Experimentella studier vid University of Plymouth visar att vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem – och att den stannar i över 48 dagar.

Finns även i kosmetika

Mikroplaster finns också i kosmetika- och rengöringsprodukter samt fleecekläder, de frigörs vid tvätt och förs via avloppsvattnet ut i havet.

Mikroplaster kan innehålla kemikalier i sig men det finns också stor risk för att andra miljögifter fastnar på dem.

Nedskräpningen orsakar skador på fiskeredskap och fartyg, vilket beräknas kosta de svenska västkustfiskarna cirka 10 miljoner kronor per år. Fiskare runt Nordsjön ägnar i genomsnitt 1–2 timmar i veckan med att rensa sina nät från marint skräp. Fritidsbåtsägare drabbas i form av exempelvis intrasslade propellrar och strandstädningen kostar mångmiljonbelopp varje år.

Det finns nationell och internationell lagstiftning som förbjuder att plast slängs i våra hav. Inom miljökonventionerna Ospar (Nordsjön) och Helcom (Östersjön) bedrivs arbete för att förebygga och minimera marint skräp.

Det finns också goda exempel. I Bohuslän försöker kustkommunerna, Västkuststiftelsen, länsstyrelsen och regionen att hitta lösningar och nationellt arbetar Håll Sverige Rent för att förändra attityder och beteende. Svenska fiskare och Kimo (Kommunernas internationella miljöorganisation) försöker minska skräpet i havet genom projektet Fishing for litter. Havs- och vattenmyndigheten driver frågan i internationella och regionala arbetsgrupper, stöd till nationella aktörer och genom att ta fram och sammanställa kunskap.

Enkla lösningar

Men, ofta handlar det om enkla lösningar där du som båtägare och strandbesökare kan göra stor skillnad.

Lämna plastskräpet från båtturen eller strandbesöket till återvinning, använd klädnypor i trä och rengöringsmedel som inte innehåller mikroplaster till båten. Köp nylonlinor som inte smular sönder.

Vi måste alla – enskilda individer, företag, myndigheter och politiker – hjälpas åt för att bevara en attraktiv och lockande kust och ett levande hav.

Marin nedskräpning är ett onödigt och dyrt miljöproblem.

Anders Flanking

statssekreterare Miljödepartementet

Björn Risinger

generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten