Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Kränkande behandling. Skolan har alltid handlingsplikt – oavsett när, hur eller vilka som är inblandade, skriver Katarina Rosenqvist.

Skolor – ta ansvar för nätmobbningen

Våldtäkten och mobbningen av en 14-årig flicka i Bjästaskolan utanför Örnsköldsvik berör oss alla. Förutom att det är en personlig tragedi sätter det dessutom fingret på en problematik som dessvärre inte är unik för Bjästa, nämligen skolors brist på förebyggande arbete mot mobbning på nätet, skriver Katarina Rosenqvist, verksamhetschef för Friends.

Friends stöttar ett stort antal skolor i deras likabehandlingsarbete. Ett genomgående problem är att skolorna saknar en plan för hur man skall arbeta förebyggande mot mobbning och andra kränkningar på nätet.

I dag lever vi i en verklighet där nätet som mötesplats är en självklar arena i barns och ungas liv där man umgås i princip i lika stor utsträckning som i skolan. De flesta vuxna vet att så är fallet men trots det tenderar många skolor att se på nätet som en plats skild från skolan.

Skolans ansvar och handlingsplikt inträder under de timmar på dygnet då eleverna är där. Detta i enlighet med de dokument som styr skolans verksamhet. Utifrån det menar därför många skolor att de inte har ett ansvar för det som sker på nätet. Men sanningen är att många elever är uppkopplade under hela skoldagen via sina mobiler.

Teoretiskt resonemang

Dessutom påverkar givetvis det som händer på nätet det som händer i skolan och tvärtom. Ett scenario där ett barn kränks eller kränker skolkamrater på nätet utanför skoltid och detta inte påverkar barnen i skolan är ett teoretiskt resonemang utan förankring i verkligheten.

En mobbningssituation mellan barn, oavsett var den uppstår, får efterverkningar på barnens alla arenor. Om ett barn blir kränkt på nätet av andra än skolans elever och mår dåligt på grund av detta är det också skolans skyldighet att utreda eftersom de måste agera om de tror att ett barn far illa. Med andra ord har skolan alltid handlingsplikt – oavsett när, hur eller vilka som är inblandade.

Det är dock viktigt att betona att skolans handlingsplikt endast kommer i fråga i de fall där det kommer till skolans kännedom att en elev kränkts. Det kanske kan tyckas självklart, men det är precis på den punkten skolor ofta hävdar: Vi visste inget.

Därför är det viktigt att skolan har en tydlig struktur för hur man arbetar för att tidigt upptäcka när kränkningar inträffar på nätet. I detta arbete är elevernas delaktighet central.

Saknas kunskap

Friends möter ofta ett stort engagemang från personalen ute på skolor när det gäller att arbeta med trygghetsfrågor och likabehandling. Däremot upplever många att det saknas kunskap, konkreta verktyg samt tid och resurser för att på allvar kunna arbeta mot mobbning i allmänhet och nätmobbning i synnerhet.

Friends kräver därför att kommuner tar trygghetsarbetet på allvar. Att de avsätter tid och resurser och fortbildar personalen så att de har möjlighet att arbeta aktivt för en trygg vardag för barn och unga.

Den ryktesspridning och mobbning på nätet som förekommit i Bjästa är ett misslyckande. Dessvärre kan det ske igen om inte vikten av förebyggande insatser och konkreta handlingsplaner tas på större allvar.

Katarina Rosenqvist

verksamhetschef Friends

Bild - 2
Katarina Rosenqvist, verksamhetschef Friends.

* 40 procent uppger att de har blivit kränkta via nätet eller mobilen, vanligaste kränkningen är taskiga inlägg via mail eller sms.

* 62 procent av dem som blivit utsatta för kränkningar via nätet eller mobilen uppger att detta pågår även under skoltid.

* Drygt 60 procent vet vem det är som kränkt dem via mobilen eller nätet.

* 35 procent anger att de själva kränkt någon via nätet eller mobilen.

* 1 113 skolelever i åldrarna 14 till 16 år har svarat på undersökningen genomförd i juli 2009 av det oberoende undersökningsföretaget Cint, på uppdrag av Friends. Undersökningen är representativ för riket som helhet.

Mest läst