Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skolk kan bli dyrt för familjen

Några timmars skolkande kan kosta en barnfamilj stora pengar när studiestödsreglerna stramas åt. Regeringen ska nu utreda om barns skolkande verkligen ska kunna leda till att familjers andra typer av bidrag dras in.

Vid årsskiftet skärps reglerna för den som skolkar från gymnasieskolan. Med de nya reglerna kan studiebidraget dras in redan efter några timmars återkommande skolk. Men skolket kan också påverka hela familjens ekonomi. Flerbarnstillägg, bostadsbidrag och förlängda underhållsstöd kopplade till det skolkande barnet ligger alla i riskzonen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Förutsättningen för vissa bidrag är att barnet studerar med studiehjälp från CSN, säger Ann-Katrin Jonsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Kan bli återkrav

Varje år förlorar 16 200 ungdomar sitt studiebidrag på grund av skolk. Hur många familjer som sedan drabbas ekonomiskt när andra bidrag dras in till följd av skolket vet Försäkringskassan inte.

– Nej, vi har inte gjort någon sådan analys, säger Ann-Katrin Jonsson.

Felaktigt utbetalda studiestöd ska betalas tillbaka till CSN, men även andra typer av bidrag som påverkas av skolk kan leda till återkrav. Bland annat förlängt underhållsstöd som betalas ut i förskott.

Modernisera lagen

Samtidigt som reglerna för skolk stramas åt ska regeringen tillsätta en utredning för att se över studiestödslagstiftningen. Enligt biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP) behöver lagen, som sett likadan ut sedan 1960-talet, moderniseras.

– Systemet är gammalt och inte anpassat för moderna behov, säger hon.

Hela utredningen ska vara klar i juni 2013. Men Nyamko Sabuni menar att det finns ett "intresse att skynda på" vissa delar i utredningen, däribland kopplingen mellan studiebidrag och familjens övriga bidrag.

– Konsekvenserna som detta får är stora, och det här är det mest akuta och brådskande, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.