Som Majornabo har Helene Odenjung nära till Klippan och Röda Sten. Det är här hon tar sina kvällspromenader och tittar på solnedgången. Och hon har alltid haft ett starkt band till havet: hennes pappa var till sjöss under hennes uppväxt och hon jobbade själv som skeppsmäklare innan politiken tog över helt.
Men det är inte bara därför hon valt att träffa oss här.
– Hamnen har inte bara stor betydelse för Göteborg – den symboliserar vad Göteborg är.
Hon syftar på att det är hamnen som öppnar staden mot världen och säger att hon är väldigt förtjust i ett av kriterierna Årets Göteborgare måste uppfylla: att man ska vara född i Göteborg – eller någon annanstans.
– Göteborg är ju byggt av folk från alla håll och kanter och det är en så viktig del av vår historia.
Beställde alla partiers program
Helene Odenjung började engagera sig i i skolfrågan redan när hon själv gick i grundskolan. Var ordförande i elevrådet och jobbade för att skolan skulle bli bättre.
– Jag har aldrig tyckt om det här "någon annan borde". Jag har alltid sett till att organisera och göra själv.
Efter hand insåg hon att det inte räckte att vara med en intresseorganisation om hon ville påverka skolpolitiken på riktigt och bestämde sig för att engagera sig i ett politiskt ungdomsförbund.
– Jag beställde hem handlingsprogrammet från alla partier. Jag vet att man inte brukar göra så, men det gjorde jag.
Vissa frågor som hon fortfarande brinner för var viktiga för henne redan då. Hon hade insett "hur lyckligt lottade vi som råkar bo här" var. Och hur mycket det var som var märkligt i världen. Som apartheidregimen i Sydafrika. Berlinmuren.
– Jag gick med i Folkpartiets ungdomsförbund för att rädda världen. För att stå upp mot de mörka krafterna. Det var skälet.
Under många år var politiken ett fritidsintresse. Men valet 2002 förändrade saker och ting. Folkpartiet gjorde ett starkt val. Mycket tack vare att partiet drev frågan om ett språktest kopplat till medborgarskapet.
"Skolfrågan vårt DNA"
Det ledde till att Helene Odenjung fick en kommunalrådspost. Men också att hon och andra folkpartister fick höra att de var rasister.
– Det var chockartat. Det var ju precis sådant jag kämpat emot. För mig var språkkravet ett sätt att underlätta integrationen.
Vilken roll tycker du att Liberalerna har i Göteborgspolitiken?
– Många förknippar oss med skolfrågan och det är helt rätt. Det är en del av vårt DNA. Det är inte bara din bakgrund som ska påverka din framtid. Du ska ha möjligheten själv. Det har vi haft med oss hela vägen.
Och hur ser det ut i skolan i dag?
– Även om alla får möjlighet att gå i skolan i dag, så ser det ju så enormt olika ut över staden. Nu får vi äntligen igenom att skolan flyttas ansvarsmässigt till en nämnd. Men jag tror inte att det räcker. Vi behöver flytta tillbaka det till staten. Att kommunalisera skolan var ett jättemisstag.
Ni har drivit frågan om flytta ansvaret för skolan från stadsdelarna till en central nämnd, vad återstår nu?
– Att beslutet är fattat är en sak. Nu måste det verkligen genomföras på ett bra sätt. Jag är inte helt övertygad om att de som styr i dag är rätt personer att se till att det blir bra. Eller: det vet jag att de inte är.
Vill uppvärdera lärarrollen
Varför?
– De är alldeles för sugna på att detaljreglera. I dag sätts ju målen i riksdagen. Men här lägger man dessutom på en massa lokala mål. Det gör ju att varje skola måste förhålla sig till så enormt mycket krav utifrån. Att de rödgröna drev igenom att man ska ha feministiskt självförsvar, till exempel. Det kanske är jätteviktigt. Men är det skolans uppgift? Jag är väldigt tveksam.
Vad mer menar du när du säger att det måste genomföras på ett bra sätt?
– Det handlar också om att uppvärdera lärarrollen. Det finns fortfarande många lokala skolpolitiker som tycker att lärare är bortskämda, och att de gnäller. Det är förödande. Vi måste locka alla nyutexaminerade lärare vi kan – och locka tillbaka några av dem som lämnat skolan.
Vad kan ni politiker göra?
– Se till att det är lugn och ro. Ordning och reda. Jag har blivit hånad för att jag driver det – men tittar man i elevenkäter ser man att det är det eleverna efterfrågar.
I dag har skolorna i utsatta områden oftast lägst andel behöriga lärare. Hur vill du lösa det?
– Jag tror att man måste jobba med lönefrågan mycket tydligare. Att man har en del tjänster som är väldigt attraktiva på de skolorna. För att locka bra lärare till de skolorna. Men vi behöver också bygga bort segregationen, bygga ihop Göteborg.
I skuggan av Moderaterna
Även om Helene Odenjung gör avtryck i Göteborgspolitiken – inte minst i skolfrågan – så uppträder alliansen ofta som en stark enhet. Något som i opinionen mest tycks ha gynnat det största partiet Moderaterna.
Ser du en risk i ni hamnar i skuggan av Moderaterna?
– Nej, jag ser enigheten i alliansen som en styrka.
Opinionsläget ser inte så stabilt ut – tror du att blockpolitiken varit bra eller dålig för Liberalerna?
– Vi behöver alltid återvärva väljare. Liberalerna har av tradition varit ett parti som många röstat på och sedan valt ett annat parti. Vi skulle absolut kunna ha bättre siffror och vi har märkt efter Brexit och Trump att det finns ett sug efter liberala värden.
Vad skulle du säga har kännetecknat den här mandatperioden?
– Att ingen vann förra valet. Lite taffligt försök att styra i minoritet från de rödgrönrosa – och det blir inte bättre. I en kommun är det ju en massa beslut som måste fattas hela tiden. Man kan inte strunta i det.
"S tror att de är större än de är"
Vänsterpolitiker säger ofta att Socialdemokraterna dragit sig åt mitten. Håller du med om det?
– Nej. Jag tycker mer att man går tillbaka till det gamla sättet att styra staden. Det är en otydlig ledning. Det fattas inga beslut. Det ligger bara och skvalpar.
Hur menar du?
– Som läget är nu så kan ju förslag vi lägger gå igenom, om tillräckligt många röstar på dem. Så ser mandatfördelningen ut. Rätt många gånger upplever jag att man från Socialdemokraternas sida skickar upp frågor och så får man se vad som händer. Så länge man inte har egen majoritet måste man vara beredd att kompromissa. Men det är som om sossarna tror att de fortfarande har 31 mandat – inte 20. De beter sig som att de är större än vad de är.
Mycket talar för att det blir ännu svårare att styra staden under nästa mandatperiod. Vilka partier kan ni tänka er att samarbeta med?
– Det är helt uteslutet att samarbeta med Sverigedemokraterna för Liberalernas del. Det kommer inte att hända. Sedan får vi se.
LÄS MER: Här hittar du intervjuerna med övriga lokala partiers toppkandidater.
FAKTA: Helene Odenjung
Ålder: 52 år.
Gör: Kommunalråd för Liberalerna i Göteborg sedan 2002. Förste vice ordförande i Liberalerna sedan 2010.
Aktuell: Toppar Liberalernas valsedel till kommunalvalet i höst.
Vid sidan av: Är vigselförrättare. "Jag har till och med haft en vigsel i det stora Lisebergshjulet, när det stod nere vid Operan. Trots att jag har svindel. Det var allra sista dagen det var öppet, på nyårsafton. Vi satt i en gondol med mobiltelefon, så fick gästerna sitta i en annan och lyssna. Jag skulle kunna ha vigslar varje helg, men det hinner jag inte. Men det är en fantastisk förmån att få lov att viga."
Politisk förebild: "Ingrid Segerstedt Wiberg. För att hon alltid har stått så rakryggad, mot nazister och i kampen för frihet."
Politisk motståndare jag helst fikar med: "Daniel Bernmar. Vi står rätt långt ifrån varandra politiskt, men dels tycker jag att det är roligt att debattera med honom. Han har fel, men han är påläst. Sedan finner vi varandra i ordning och reda-frågor. Vi har koll på kommunallagen."
Läge: Liberalerna, som då hette Folkpartiet, fick 8,1 procent av rösterna i kommunvalet 2014. Fick 6,3 procent i GP/Sifos lokala mätning i mitten av april.
FAKTA: Arne Larsson möter de lokala partiernas förstanamn
Inför valet i höst intervjuar GP:s politikreporter Arne Larsson partiernas förstanamn på kommunlistorna, på en plats i Göteborgs om de själva valt. Liberalernas Helene Odenjung har valt Röda Sten, för att lyfta fram hamnen och öppenheten.
