Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Karl Johansskolan är en av många skolor i staden som påverkas av den ekonomiska situationen.

Skolan har blivit en budgetregulator

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Trots att skolan är så debatterad upplever jag tyvärr att diskussionen egentligen aldrig når ner till de frågor som rör skolans grundläggande förutsättningar.

I och med att skolan kommunaliserades har farhågorna kring att likvärdigheten skulle minska visat sig stämma.

Kommunerna har en tendens att använda skolan som en budgetregulator, vilket påverkar stabiliteten ytterst negativt.

I Göteborg har man dessutom gått ett steg längre genom införandet av SDN-systemet. Därmed är likvärdigheten till och med satt ur spel inom staden.

Tanken med införandet av det fria skolvalet var att minska segregationen inom det svenska skolsystemet. Det har visat sig att effekten i stället har blivit den motsatta.

Starka elever väljer att gå i skolor med varandra, vilket lämnar svagare elever i sticket. Den positiva utjämnande effekt som starka elever kan ha i heterogena grupper blir därmed allt mindre. Samtidigt har vi en grupp svaga elever som blir skolhoppare. När det inte fungerar på en skola så byter man, och när det inte fungerar där heller byter man vidare. Det innebär att det finns en grupp svaga elever som aldrig hinner få det stöd under längre tid som de är i behov av.

Lärares lön har stadigt sjunkit i relation till resten av samhället under den senaste tjugoårsperioden. Därmed har läraryrket sakta men säkert sjunkit i status och allt färre kan tänka sig att bli lärare.

Samtidigt visar den pedagogiska forskningen på att den duktiga läraren är den enskilt största faktorn för goda skolresultat. Att så få av de duktiga studenterna kan tänka sig att bli lärare är en ren lönefråga. Den negativa konsekvensen för den svenska skolan är sjunkande kvalitet på lärare.

Totalt sett har ovanstående lett till att vi idag har en skolan med starkare segregation, sjunkande kunskapsnivå, risk för godtycklighet och en situation där föräldrars utbildningsnivå blir allt viktigare för den enskilde elevens resultat.

Jag skulle önska att den mediala och politiska diskussionen blev grundligare, mer undersökande, tydligare kopplad till forskning och mer rörande vilken skola vi i framtiden faktiskt vill ha i Sverige och hur vi i så fall når dit.

Andreas Pålsson

Sv/SO-lärare Karl Johansskolan