Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Skolan glömde fostra

    Konflikträdsla i kombination med brist på probleminsikt har bidragit till att skolan misslyckats med att möta och bemöta högerextremism och främlingsfientlighet.

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Skolvalets resultat skakade om. Sverigedemokraterna skördade oväntat stora framgångar, med röstsiffror på 12 procent.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Visserligen kan en och annan röst ha avgivits i ungdomligt trots – valet var ju inte ”på riktigt”. Men opinionsyttringen måste ändå tas på allvar av vuxenvärlden, för den rymmer en varning.

    – Det finns risk att SD blir ännu större bland förstagångsväljarna om de signaler vi fått genom skolvalet inte tas på största allvar, påpekar Metta Fjelkner på Lärarnas riksförbund, i samband med Bokmässan.

    Det sorgliga är att det har hunnit gå så långt innan skolan uppfattar dessa varningssignaler, som var tydliga redan för drygt tio år sedan.

    1999 genomfördes en större jämförande studie om ungdomars inställning till medborgarskap och delaktighet. (International civic and citizenship study)

    Professor Judith Torney-Purta, från Maryland University i USA, var en av de ansvariga bakom studien, som skedde på uppdrag av Internationella förbundet för utvärdering av utbildningsmässiga resultat (International Association for the Evaluation of Educational Achievement )

    Studien visade att 7-10 procent av svenska (och finska) elever kände utanförskap.

    –Karakteristiskt för den gruppen elever är att de ofta än pojkar, som inte känner sig delaktiga i klassrummet och inte upplevde att de att de bemöttes med respekt.

    Alltså precis den sortens vilsna ungdomar som partier som Sverigedemokraterna medvetet gärna riktar in sig på, och når genom att erbjuda dem en alternativ gruppgemenskap och enkla förklaringar till samhällets problem.

    Motsvarande IEA-undersökning bland attityder i lärarkollektivet visade på ett extremt lågt intresse för att ta upp antirasism i sin undervisning.

    Lärarnas riksförbund bekräftar att den attityden bestått.

    Sten Båth, lektor vid lärarhögskolan förklarar bristen med en dominerande strävan efter harmoni i skolan och klassrummet. Harmoniperspektivet har skapat en rädsla för att ta konflikter och därmed också en brist på respekt för åsiktsskillnader.

    Mot slutet av sjuttiotalet, när Britt Mogård (M) var skolminister, tillsattes en arbetsgrupp för normbildning och normöverföring i skolan. Gruppen bestod av forskare och praktiker som alla enades om att skolan hade viktigt fostringsansvar

    – Detta gick förlorat, nu ligger allt fokus på kunskapsöverföring och kunskapsmätning. Man har glömt skolans övriga uppdrag, säger Sten Båth kritiskt.

    Ett bidragande skäl kan vara den slagsida som värdegrundsdebatten fick på 90-talet.

    Den mindre lämpliga, KD-influerade, formuleringen om en grund i ”kristen etik och västerländsk humanism” ledde till en infekterad politiskt debatt, som kan ha fått lärare att sky normbildningsfrågor.

    Redan begångna misstag är svåra att rätta till. Men nu bör väckarklockan ha ringt inom skolväsendet.

    Givetvis bör skolan anses ha ett viktigt fostringsansvar. Om det sedan benämns med modeord som ”interkulturell pedagogik” eller kallas ”rättighetslära” är mindre intressant. Bara undervisningen sker och tar sin utgångspunkt i principen om alla människors lika värde.

    27/9 -10