Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skattereform måste ha fokus på entreprenören

En ny skattereform bör bygga på både investerarens och entreprenörens behov och förutsättningar med det övergripande syftet att främja innovationsbaserat företagande. I annat fall blir det på sikt inget för anställda att löneförhandla om, skriver Hans Peter Larsson, skattejurist, och Pontus Braunerhjelm, professor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Forskning och riskkapital har diskuterats av flera olika företrädare den senaste tiden. Först var det Företagsskattekommitténs begränsade förslag till ett riskkapitalavdrag som sågades av utredningens egen ledamot Sven Olof Lodin. Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström pekade senare på att svenska företag, entreprenörer och ägare kommer att möta en allt hårdare global konkurrens, inte minst från de så kallade Bric-länderna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Dessa länder satsar i dag allt större resurser på investeringar i utbildning, forskning och tillämpad kunskap. Och nyligen föreslog LO och Saco tillsammans i en artikel som fick stor uppmärksamhet att arbetet med en ny skattereform måste inledas. Infallsvinkeln var de anställdas perspektiv. I linje med detta föreslog Unionen ett skatteavdrag för framtida kompetenssatsningar i företag. De konkreta och övergripande förslagen har i debatten dock lyst med sin frånvaro.

Kräver nytt fokus

Vad Sverige behöver är en ny skattereform som sätter entreprenören i fokus. En ny skattereform bör bygga på både investerarens och entreprenörens behov och förutsättningar i en kunskapsdriven tillväxtekonomi, med det övergripande syftet att främja innovationsbaserat företagande. I annat fall blir det på sikt inget för anställda att löneförhandla om. Eller resurser att omfördela inom ett önskat välfärdssystem.

Företag i Bric-länderna rör sig allt högre upp i näringskedjan. Kinesiska och indiska företag konkurrerar nu på världsmarkanden med avancerade produkter och tjänster. Inte sällan har företag i dessa nya konkurrentländer därtill en fördel av låga kostnader på arbetskraft och kapital samt gynnsamma skattevillkor. Tidigare har vi talat om att Sverige måste vara konkurrenskraftigt mot länderna inom EU. Perspektiven måste nu snabbt vidgas.

Rätt hanterat utgör ökad konkurrens inget hot utan framför allt en möjlighet, eftersom konkurrens utmanar och stimulerar till vassare företag. Men för det krävs att entreprenörer och entreprenörskap i Sverige inte har sämre förutsättningar än i andra länder.

Sverige har både fördelar och nackdelar

Sverige har många konkurrensfördelar men också vissa nackdelar. Ofta framhålls bristande ekonomiska incitament för ägare och entreprenörer att ta risker och satsa eget kapital som en sådan nackdel. En yttersta marginalskatt på omkring 70 procent på en bruttoinkomst förstärker detta intryck. Samma gäller för anställda att vidareutbilda sig.

Vår tidigare relativt låga bolagsskatt är i dag ungefär i nivå med genomsnittet för andra industriländer och kapitalskatten är hög. Allt fler länder överväger och inför samtidigt än lägre bolagsskatt på avkastning på innovationer som honung för att locka till sig utvecklingsenheter inom företag. Särskilda skatteregler för entreprenörer (fåmansbolagsregler) innebär som princip att all avkastning på en investering som överstiger vad som anses vara normal avkastning klassas som tjänsteinkomst. Detta för att inte den statliga inkomstskatten på arbete ska kunna kringgås.

I en tid när ansträngda statsfinanser plågar en rad andra länder samtidigt som Sveriges ekonomiska läge bedöms som relativt gott, bör förutsättningar vara goda för att reformera skatterna på ett sätt som stimulerar entreprenörskap och innovation i Sverige och därmed lägger en god grund för den framtida välfärden. Enligt det förslag som förts fram i Entreprenörskapsforums rapport Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare skulle en tänkbar skattemodell för att möta de globala utmaningarna kunna se ut enligt följande:

  • 15 – 20 procent kapitalinkomstskatt.
  • 15 – 20 procent bolagsskatt.
  • 10 procent statlig inkomstskatt på tjänsteinkomster.
  •  Ersätt fåmansbolagsreglerna (3:12) med en schablon för hur stor del av  Ett reellt skatteincitament för privatpersoner att investera i onoterade företag.
  • En innovationsbox enligt holländsk modell med lägre skatt på avkastningen på innovationer.

Speglar nivåerna i våra konkurrentländer

Även om förslagen kan förefalla radikala är de inte på något sätt uppseendeväckande i en internationell jämförelse. Det är här skattenivåerna ligger i flera av våra konkurrentländer. Därtill kommer att flera andra länder infört regler för att särskilt främja entreprenörskap.

I dagsläget och med den rådande ekonomiska osäkerheten är det inte realistiskt att snabbt införa dessa förslag, men på sikt bör det finnas utrymme och inriktningen får det inte vara någon tvekan om.

Bättre än en ny skatteutredning som lägger tid på att diskutera frågor som återinförd beskattning av förmögenhet, arv mm, som inte leder framåt, är att ge den nu sittande Företagsskatteutredningen direktiv till att ta ett rejält omtag och föreslå en skattereform för entreprenörskap och innovationer. För en sådan utgångspunkt inom beskattningen bör nu finnas politisk konsensus.

Hans Peter Larsson

skattejurist med inriktning mot entreprenörsledda företag, PwC

Pontus Braunerhjelm

professor KTH och vd i Entreprenörskapsforum

.