Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Skapar intryck av en säkrare och fredligare värld"

Avtalet underlättar samarbete även på andra områden, enligt GP:s förstereporter Britt-Marie Mattsson.

Hur kunde de två supermakterna komma överens när Ryssland verkade så missnöjda med USA:s planer på ett robotförsvarssystem?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Fortfarande har båda länderna en överkapacitet trots att det skett en reduktion i antal vapen. Förhandlingar om kärnvapen är komplicerade eftersom systemen är olika i Ryssland och USA och precisionen i de amerikanska vapnen anses vara större varför exakt samma antal vapen kan uppfattas som " orättvist." Till sist lyckades förhandlarna komma överens och det var ett telefonsamtal mellan Obama och Medvedev som löste upp knutarna.

– Att utrikesminister Hillary Clinton förra året lovade att använda "återställarknappen" i de rysk/amerikanska förbindelserna medverkade till att klimatet blev bättre och Obamas beslut att ta bort den av Bush planerade "vapenskölden" i Europa medverkade också positivt.

Är Dmitrij Medvedev mer välvilligt inställd till nedrustning än företrädaren Putin?

– Det är ingen skillnad i utrikespolitiskt och strategiskt tänkande mellan Putin och Medvedev. Putin var Medvedevs företrädare som president och är nu premiärminister. Att de två skulle ha olika uppfattningar är inte troligt, det är istället det rysk/amerikanska klimatet som förbättrats sedan Obama tillträdde.

Barack Obama har mötts av skyhöga förväntningar på den utrikespolitiska arenan. Kan avtalet ses som att han slutligen levererar resultat?

– Det finns stora förväntningar på Barack Obama och alla projicerar sina egna uppfattningar på honom. Det nya kärnvapenavtalet – och reduktionen av vapnen – betyder att han uppfyller lite av förväntningarna.

– Men det finns annat som betyder mer. Han har lovat att avsluta Irak-kriget och det finns en tidsplan men innan det skett är Irak en belastning för Obama. Han har eskalerat kriget i Afghanistan med 30 000 man och det belastar honom negativt såvida inte klara resultat kan uppvisas. Det finns en tidsplan för reträtt också från Afghanistan men det är inte säkert att den kan hållas.

Vad tjänar USA och Ryssland rent realpolitiskt på en nedrustning av kärnvapenarsenalen?

– USA och Ryssland tjänade inte på att de bistra tiderna under Bush förvandlades till ett nytt kallt krig mellan de båda stormakterna. Det viktigaste är att det förbättrade klimatet betyder att länderna kan samarbeta internationellt på en rad andra viktiga områden. Det gäller bland annat Iran som är på väg att skaffa kärnvapen och Nordkorea som har kärnvapen.

– Tillsammans kan de också vitalisera arbetet med att få till stånd en lösning av Mellanösternkonflikten. Att relationerna är bra mellan Ryssland och USA påverkar inte bara dessa länders förhållande till varandra utan " spiller över" på det internationella klimatet i stort.

Kan avtalet få några andra positiva effekter förutom nedrustningen i sig?

– Alla avtal på rustningsområdet har positiva effekter och skapar intryck av en säkrare och fredligare värld. Men alla krig efter andra världskriget har förts med konventionella vapen där mycket lite skett när det gällt reduktioner. Det är i huvudsak vapen som bedöms som inte militärt nyttiga som skrotas.

– Men för Obamas del finns det nu två framgångar att peka på under kort tid. Han fick igenom sin sjukvårdsreform och hans signatur finns också under avtalet om reduktion är kärnvapen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.