Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Skapa inte livlösa gatumiljöer i Norra Masthugget

Norra Masthugget bär på en enorm potential. Spelas korten rätt kan Linnéstadens levande och attraktiva stadsliv förlängas mot älven med stora synergier för hela staden. Men det förslag till detaljplan som nu finns sätter käppar i hjulen, skriver bland andra arkitekterna Fredrik Rosenhall, Inobi och Annette Vejen Tellevi, Yimby Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I Norra Masthugget, mellan Första Långgatan och Oscarsleden, samt bakom Folkets Hus och vidare ut på en ny udde i älven, planeras en kraftig stadsutbyggnad. Detaljplaneprocessen är i full gång och ambitionerna är höga. Syftet med planen är att ”ge området mellan Skeppsbron och Masthuggstorget på Södra Älvstranden en stark egen karaktär, med hög täthet och goda kopplingar till omgivande delar”. Trots att detta är ett av de största och viktigaste utvecklingsprojekten i centrala Göteborg i modern tid är det dock förvånansvärt lite debatt.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bär på en enorm potential

Vi tycker det är fantastiskt att Göteborg på allvar börjar förtäta staden med nya levande och attraktiva stadsmiljöer! Att våga bygga högt, tätt och blandat känns välgörande efter decennier av glesa monofunktionella stadsbyggnadsprojekt. Norra Masthugget bär på en enorm potential. Spelas korten rätt kan Linnéstadens vitala och tillåtande stadsliv med sitt rika folkliv och kulturutbud förlängas mot älven med stora synergier för hela staden. Vi ser dock en risk att planförslagets krångliga gatudragningar motverkar att området blir en naturlig del av den omgivande staden.

En förutsättning för levande stadsmiljöer med fungerande verksamheter längs trottoarerna är att gatorna utgör naturliga stråk för fotgängare och cyklister. Stadsliv uppstår aldrig på avsides belägna bakgator, utan längs de stråk som är integrerade i helheten som den kortaste vägen mellan målpunkter i omgivningen. I Göteborgs fall nästan uteslutande längs gator som planerades före funktionalismens genombrott på 1930-talet.

I utvecklingen av Norra Masthugget har kommunen valt att frångå Linnéstadens och Långgatornas enkla och välfungerande struktur. I planförslaget är till exempel Linnégatans förlängning mot Skeppsbron utformad som en onödigt lång båge och de nya interngatorna saknar potential att bli naturliga stråk i staden.

Svåranvändbara platser

Till skillnad från den traditionella stadens generella rutnätskvarter är kvarteren i planförslaget för Norra Masthugget oregelbundna och uppbrutna. Området är indelat i zoner utan genomfartstrafik. Stadsrummen är bitvis mycket breda och kantade av små remsor av grönt eller platsmark med otydlig funktion. Man vill skapa intressanta stadsrum och effektfulla kontraster, men riskerar att få inåtvända och svåranvändbara platser. Vem ska använda dessa remsor och när?

Kajerna lockar kanske folk till området när det är vackert väder, men vardagslivet kommer sannolikt ske längs de äldre gator som redan finns i dag. Hur skall då de småskaliga verksamheter som är så viktigt för stadslivet kunna bära sig i området? Och hur skall den eftersträvansvärda integrationen ske om de offentliga rummen inte utgör naturliga stråk?

Många nya områden i Göteborg har sjösatts med ambitiösa visioner om att skapa levande stad, utan att lyckas. Lilla Bommen, Prippska tomten och stora delar av Norra Älvstranden har blivit något slags mellanting mellan stad och förortsmiljö. . Människor varken rör eller uppehåller sig på gatorna i någon större utsträckning, för strukturen skapar inte några incitament att göra det.

Det finns gott om exempel, både i Sverige och utomlands, på waterfront-bebyggelse som utgör effektfulla stadssilhuetter men där gatorna upplevs isolerade och ödsliga. Varför inte inspireras mer av de traditionella gaturum som verkligen fungerar?

Vi har i dag både erfarenhet och forskning som visar hur viktigt det är med tydliga funktionella stråk om vi vill skapa stadsmiljöer där de offentliga rummen blir gränsöverskridande mötesplatser och inte bara används av de boende. Stadsbyggnadskontoret och Älvstranden måste använda sig av denna kunskap i planen för Norra Masthugget. Annars finns risk att Norra Masthuggets potential att inrymma ett levande och integrerande stadsliv inte kommer till sin fulla rätt. Och det vore väldigt synd, för kombinationen av Linnéstadens stadsliv och älvstrandens kajer kan bli något alldeles unikt.

Fredrik Rosenhall

arkitekt SAR/MSA, inobi ab

Annette Vejen Tellevi

arkitekt MAA, samordnare för Yimby Göteborg

Patrik Höstmad

docent, Chalmers bygg- och miljöteknik, samordnare för Yimby Göteborg

Mest läst