Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skadegörelse för miljardbelopp

Konst eller skadegörelse – graffiti och klotter kostar alldeles oavsett. Bara i Stockholms län har saneringskostnaderna i kollektivtrafiken passerat en miljard kronor det senaste decenniet.

Klotter är Joakim Malmros vardag. Till och med namnet på bilen han kör som sanerare på Göteborgs spårvägar präglas av det: "klotterbilen". När spårvagnsförare larmar kör han ut och sanerar klotter medan vagnarna är i trafik.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Om det är större graffiti utvändigt så får vi ta det inne i vagnhallen, för det går inte att göra ute. Ibland kan det vara en hel vagnsida som är målad. Det tar ju ett antal timmar att få bort, säger han.

– Det känns ganska meningslöst, för det kommer ju tillbaka hela tiden.

Joakim Malmros tänker inte på det i termer som konst kontra skadegörelse, men det finns det andra som gör. Diskussionen är gammal, distinktionen subjektiv och ämnet laddat. Men i lagens mening är all skrift och alla målningar som görs utan tillstånd av den som äger objektet att anse som klotter.

Allt ska bort

Inom kollektivtrafiken görs heller ingen skillnad – allt ska bort och saneringskostnaderna blir därefter. Från 2002 till 2009 steg exempelvis Storstockholms lokaltrafiks (SL) årskostnad för skadegörelse från lite mer än 93 miljoner kronor till drygt 152 miljoner.

När 2010 läggs till det landar summan för de senaste nio åren på över en miljard kronor. Det motsvarar inköp av antingen 285 nya bussar, 25 nya tunnelbanetåg eller 12 pendeltåg.

– Det ger ju en bild av vad man skulle kunna få för de pengarna, säger Jesper Pettersson, pressekreterare på SL.

– Nu får man i stället tvätta bort klotter och sätta upp nya rutor.

Västtrafik, som driver kollektivtrafiken i Västra Götaland, uppskattar att runt 40 miljoner kronor läggs på sanering av skadegörelse varje år. Det är ungefär vad det skulle kosta att starta och driva en ny spårvagnslinje i Göteborg.

Motsvarande utgifter för Skånetrafiken stiger stadigt och ligger nu på cirka 30 miljoner.

Mest i storstäderna

Med undantag för fjolåret har antalet polisanmälningar om klotter i Sverige ökat de senaste åren, visar siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå). Storstäderna är hårdast drabbade: 2008 gjordes exempelvis nio av tio polisanmälningar om klotter mot kollektivtrafik i landet i Stockholms län.

Än är det dock vanligast att klotter inte polisanmäls och enligt Brå är det svårt att avgöra om det faktiska klottrandet ökar eller minskar.

Ove Eklund, som sanerat klotter på Stockholms stads egendom i cirka 25 år, tycker att det är relativt konstant:

– Jag tror att det rullar på som det har gjort. Det kommer och går, det kan vara lugnt ett tag och sedan bombas det hur mycket som helst, säger han.

I fjol sjönk dock antalet anmälningar om kollektivtrafiksklotter med 21 procent i Sverige. Varför vet varken polis, Brå eller SL. Kanske höll den kalla vintern klottrarna borta, kanske har nolltoleransen i Stockholm och Göteborg fått effekt.

Men klottret lär inte försvinna.

– Att vi helt skulle kunna slippa det här är en from förhoppning. Kanske inte helt realistisk dessvärre, säger Jesper Pettersson på SL.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.