Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ska vården flytta hem bör resurserna också göra det

    Debatten handlar mest om bristen på äldreboenden, men det finns en rad orsaker bakom det ansträngda och ineffektiva tillstånd som vården av våra allra sjukaste befinner sig i, skriver bland andra Anne Karin Höglund, vice ordförande Vårdförbundet Västra Götaland.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Det rapporteras ständigt i media om läget i äldrevården. Man beskriver hur svårt sjuka äldre vårdas i sitt eget hem. Linnea med stroke och Kerstin som är multisjuk skickas hem från sjukhuset utan att få plats på kommunernas boenden. Återigen duggar det tätt med beskrivningar om bristerna i vården.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Den utveckling vi ser nu, där svårt sjuka skickas hem från sjukhus till en kommunal vård utan tillräckliga resurser och kompetens, har Vårdförbundet varnat för redan 2014 i rapporten ”När vården flyttar hem”. Där beskriver vi de bakomliggande orsakerna till det vi nu ser enskilda råka ut för.

    Ineffektiv vård

    Debatten handlar mest om bristen på äldreboenden. Men det är inte enda orsaken till att det ser ut som det gör. Vårdförbundet vill vidga perspektivet och peka på fler faktorer som bidrar till att vården blir ineffektiv. Med ineffektiv menar vi att vården så som den är organiserad kostar mycket mer än den skulle behöva, samtidigt som många människor upplever den undermålig, framförallt kroniskt- eller multisjuka.

    Här följer fem punkter som, förutom bristen på äldreboenden, kan påverka vården negativt.

    - För stort fokus på att multisjuka inte ska ta upp sjukhusplatser i stället för att fokusera på hur vården för dessa personer ska bli bra. Argumentet är att alla vill vårdas hemma. Var finns forskningen som stödjer det? Det finns däremot forskning på att människor vill bli vårdade där de känner sig trygga, oavsett var.

    - Färre vårdplatser och kortare vårdtider på sjukhusen. Sedan Ädelreformen 1992 har 46 procent av vårdplatserna på sjukhusen tagits bort. Samtidigt befinner sig hela 85 % av läkarkåren här. Av den nationella utredningen SOU 2013:14 framkommer att vi är ett av världens mest läkartäta länder. Bekymmersamt är att läkarna dessutom endast arbetar 18 procent av sin tid med patienterna. Följaktligen ligger vi i botten av OECD-länderna vad gäller läkartid som kommer patienterna till gagn.

    - Primärvården har mer eller mindre havererat under New public management. Privat och offentlig primärvård delar på samma kaka vilket ger mindre och mindre resurser för varje enskild vårdcentral. Skyhöga kostnader för stafettläkare leder till minskning av övrig personal och mindre vårdutbud. 

    - Vården i dag är tredelad – primärvård, sjukhusvård och kommunal vård. Risken är stor att patienten faller mellan stolarna när dessa tre huvudmän inte samverkar. Framförallt är det primärvårdens problem som gör att vårdkedjan inte fungerar. När primärvården inte deltar i vårdplaneringen och sjukhusen inte vidarebefordrar viktig information vid hemgång, riskerar patienterna att åka jojo in och ut på sjukhusen. Vården består av stuprör som vårdar diagnoser istället för människor.

    - Sjuksköterskorna i kommunen tar ett orimligt stort ansvar i brist på en fungerande primärvård. Kommunerna organiserar vården så att sjuksköterskorna i strid mot lagen tvingas delegera stora delar av sina arbetsuppgifter till hemtjänsten. Personal utan vårdutbildning måste utföra avancerad vård i hemmet.

    Felfördelning

    Kontentan av detta scenario, om man hårdrar det, är att vi håller på att skapa en vård där de mest sköra, de multisjuka människorna, ska vårdas hemma av outbildad personal medan lejonparten av våra skattepengar för hälso- och sjukvård går till sjukhusen där det snart inte finns några patienter.

    Därför vill Vårdförbundet ändra riktning från dagens modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling, till en personcentrerad vård där personen ges möjlighet att vara aktiv i den egna vården. Med en skräddarsydd vård för varje enskild person kommer vi utan vidare kunna minska kostnaderna för hälso- och sjukvården med en tredjedel visar europeisk forskning.

    Så varför lägger inte vi inte mer resurser på att ta reda på vad Kerstin och Linnea verkligen behöver? Ska vården flytta hem bör resurserna också göra det.

    Anne Karin Höglund

    vice ordförande Vårdförbundet Västra Götaland

    Marianne Brindbergs

    styrelseledamot Vårdförbundet Västra Götaland

    Robin Åberg

    styrelseledamot Vårdförbundet Västra Götaland