Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Sjöstedt valde böcker & barn

    Efter elva år i EU-parlamentet blev vänsterpartisten Jonas Sjöstedt anonym hemmaman i New York. Två år senare tittar han fram igen. Med tre nyskrivna böcker. - Jag hade ett uppdämt skrivbehov, säger han.
    Jonas Sjöstedt gör ett kort stopp i sin gamla hemstad Göteborg och ska efter ett par dagar i Stockholm och Umeå återvända till USA. Han är född i Göteborg, här bor syskonen och släkten och här bodde han några år på 80-talet innan han fick jobb på Volvo lastvagnar i Umeå. Nu har han just gett ut en intervjubok om kommunistparet Greta och Bengt Segerson och firat utgivningen på Hagabion.
    Hösten 2006 lämnade han uppdraget som EU-parlamentariker för Vänsterpartiet och flyttade till New York där hans fru fått jobb på FN. Den utlösande faktorn till boken var att han plötsligt hade tid, säger han.
    - Merparten av intervjuerna gjorde jag i slutet på 80-talet. Jag var med i samma partiförening i Masthugget som Bengt och Greta. När jag lärde känna dem insåg jag vilka otroliga historier de hade att berätta och satt i deras kök och bandade och bandade. Men jag hade aldrig tid förrän jag flyttat till USA.

    Varför har du valt formen intervjubok?

    - Jag tyckte det var viktigt att de fick ge sin bild. Som tur är ser de båda på historien och sig själva med stor självkritik och har ägnat mycket tid åt att tänka på vad som gick fel.
    - Jag är inte alltid överens med Bengt och Greta, men det är deras åsikter och inte mina. För mig har syftet aldrig varit att försvara. Jag vill få läsaren att begripa hur de tänkte, varför det blev som det blev och vad de upplevde.

    Vad är den avgörande skillnaden mellan er?

    - Jag kommer från en helt annan generation. Bengt var inte kommunist när han åkte till spanska inbördeskriget, men blev det för att alla demokratier svek Spanien. Greta växte upp i ett hem där tron på Sovjet var järnhård. Jag blev politiskt aktiv på 80-talet och upplevde mest Sovjets existens som en jäkla ryggsäck.
    Förutom Masthugget Moskva Madrid, som intervjuboken heter, har Jonas Sjöstedt också skrivit två deckare. Sammanflöden, heter den första och ges ut i april och i byrålådan ligger också uppföljaren klar. Jonas Sjöstedt säger att han passade på innan han blev hemmapappa och skrev de tre böckerna på ungefär ett år. Fröet till deckaren föddes i Bryssel.
    - Det var rätt tråkigt att sitta i EU-parlamentet, många långsamma möten. När det blev riktigt långsamt satte min fantasi igång och jag tänkte på saker som kunde starta i den miljön. Jag skrev ned små fragment, i New York dök historierna upp igen. Första boken startar i EU-parlamentet men utspelar sig i huvudsak i Berlin och Västerbotten.

    Hur rimmar kommersiell litteratur med ditt politiska förflutna?

    - Jag föraktar inte underhållningslitteratur. Om den är bra eller dålig får folk bestämma. Den skandinaviska deckargenren har ett starkt drag av samhällsskildring som är speciellt. I bästa fall är den ett sorts samtidsdokument.

    Är det din ambition?

    - Det är i grunden spänningshistorier men det är klart att jag sätter ett samhällsperspektiv. Men min ambition är att berätta en god historia.

    Ska du bli författare på heltid nu?

    - Nej, jag vågar inte ens ta ordet i min mun. Det är sådana som PO Enquist och Sara Lidman. Men det är ett privilegium att få skriva och ge ut böcker.

    Hur ser du på det lappkast i livet du gjort?

    - Framför allt levde jag ett så otroligt hektiskt liv tidigare. Jag såg ett halvår i förväg vad jag skulle göra. Nu bestäms mitt livstempo av mina barn och jag är en helt anonym person där jag bor. Det har varit väldigt nyttigt att ändra på det. Det har gjort att jag ser med andra ögon på politiken, att den är en ganska liten värld.

    Vad har varit den mindre goda sidan av myntet?

    - I början hade jag lite abstinens av att inte få vara med, att inte räknas. Men det gick ganska snabbt att komma över.

    Men nu är du på väg tillbaka?

    - Jag tror det. Men det bestämmer väljarna. Jag har blivit nominerad till riksdagslistan i Västerbotten och det är möjligt att jag hamnar där igen. Jag är sugen och har varit basaktivist i amerikanska socialistpartiet hela tiden.

    Vad tror du om Obamas betydelse för USA?

    - Han står inför enorma problem. Samtidigt finns en möjlighet till politisk förändring. Många jämför med Roosevelt som ledde USA ut ur den stora depressionen. Det tror jag är en rimligt jämförelse.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.