Diplomkonserten är finalen för många års studier för trombonisten Wenche Tjentland och de övriga tre solisterna som siktar in sig på ett internationellt musikerliv. Hon är redan en god bit på väg med ett mobilabonnemang vardera i Sverige, Schweiz och Norge.
- Jo, det blir så när man bor i många länder, säger Wenche Tjentland från Stavanger.
Hon har en del fjärilar i magen inför kvällens konsert.
- Det är jättestort, det största som hänt hittills i min karriär att få spela tillsammans med Göteborgs symfoniorkester som är så himla bra. Det är underbart, nästan lite läskigt, men himla kul! utbrister hon och beklagar samtidigt att den blir den sista diplomkonserten som ges.
Precis som övriga universitetsutbildningar i Sverige har musikstudierna anpassats till den nya europeiska standarden genom den så kallade Bolognaprocessen. Den ger inte utrymme för diplomexamen och därför satsar Musikhögskolan i Göteborg på masterutbildningar, berättar utbildningsansvarige Stig-Magnus Thorsén.
- Diplomstudierna syftar till att skapa en konstnärligt och tekniskt fulländad solist, eller i vissa fall komponist. De är ett led i en solokarriär. Men de innebär inte reflektion kring sitt arbete, som Bolognamastern utgår ifrån, säger han.
Framtidens offentliga masterskonserter kommer inte att hållas i samarbete med Göteborgs symfoniker, såvida inte studentens arbete handlar om ett ensembleverk.
- Vi är radikala i Göteborg. Stockholm och Malmö har i någon form valt att behålla diplomkonserterna, namnet har en viss klang. Men för oss har det varit väsentligare att se till målet med utbildningen, som är att man ska kunna gå vidare till forskarutbildning, säger Stig-Magnus Thorsén.
28-åriga Wenche Tjentland har inga sådana planer. Hon säger att hon studerat "hur länge som helst" och tänker nu börja frilansa med Göteborg som bas.
Hon berättar att nästan alla norska skolor har blåsorkestrar och i en sådan började hennes musikerbana, då hon var i 10-årsåldern. Först spelade hon euphonium, men bytte till släktingen trombon då hon var 13.
Liksom de övriga diplomanderna ska hon framföra ett 1900-talsstycke i Konserthuset och hennes är det nyaste, en konsert skriven 1988 av Pulitzerprisade amerikanskan Ellen Taaffe Zwilich.
Innan hon bestämde sig för det verket bläddrade Wenche Tjentland länge bland partitur och lyssnade sig igenom en massa trombonkonserter. En nackdel med instrumentet är att det finns förhållandevis lite musik skriven för solister, menar hon.
- Jag ville spela något annorlunda, något som inte alla andra spelar, något jag tycker om. Men det finns mycket skumt, säger hon och skrattar.
Till den kategorin räknar hon såklart inte Zwilichs stycke.
- Det är ganska rytmiskt med jättestor orkester. Det är inte bara trombonen som spelar solo hela tiden, utan orkestern är också med väldigt mycket, berättar Wenche Tjentland.
