Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    "Semlan är ett möte med våra förfäder"

    I dag går det traditionella startskottet för semlesäsongen. Matskribenten Lotta Lundgren ser på bakverket ur en existentiell synvinkel.

    4 mars infaller fettisdagen, kulmen på en tre dagar lång fest inför den stundande fastan. I dag startar också den traditionella semlesäsongen. Fram till påsk kommer vi att äta en stor del av de 40 miljoner semlor som varje år säljs i Sverige.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Lotta Lundgren, matskribent och känd från tv-serierna Landet Brunsås och Historieätarna menar att semlan fyller en viktig funktion för svensken.

    - Om vi tittar på semlan ur en existentiell aspekt så är den ett sorts möte med förfäderna. Genom att äta den semla som vi i alla fall tror att vi alltid ätit i Sverige upprepar vi en gammal ritual som blir en form av möte med sedan länge döda generationer. Även om vi kanske inte tänker på att det är vad traditioner syftar till. I förkristen tid pysslade vi med offer och blot i vår del av världen, i vissa andra kulturer som vi kanske skulle kalla primitiva använder man droger eller dans, och i dagens Sverige befäster vi vår kultur genom maten och dess traditioner. 

    Vad tycker du om det?

    - Det är skönt att inte bara vara en ensam individ som föds, lever och försvinner när hon dör utan i stället vara del av en längre blodslinje bakåt. Det är skönt att ha en kulturell bakgrund att falla tillbaka på. Man hissar flaggan, man reser midsommarstången, man äter semlan. Och man tar sig an det här på ungefär samma sätt som generationer av människor som bott i den här delen av världen alltid gjort. Då är man en del av något större än sig själv.

    I olika länder äts det olika specialiteter före fastan. Vad säger det om svensken att vi fastnat just för semlan?

    - Om du tittar på semlan innehåller den det finaste vi vet, det vita brödet och den vita vispgrädden. Vispgrädden är ett starkt symboliskt laddat livsmedel för oss i Sverige. Alla länder kan inte vispa grädde, många har för hög luftfuktighet. Den vita bullen känns också väldigt svensk när vi äter den. Jag tror vi alla har känslan att när vi äter semlan gör vi något som är väldigt specifikt för oss i Sverige.

    Du har ätit dig genom den svenska historien i teve. Stötte du på någon annan rätt eller bakelse som skulle kunna ersätta semlan som vår specialitet på fettisdagen?

    - Nej, jag vill absolut inte ersätta den. Däremot skulle jag gärna se den autentiska 1700-talssemla som vi åt under Frihetstiden som ett alternativ. En fruktansvärt gammal bulle som kokat tre timmar i mjölk. Den måste vara väldigt torr innan man kokar den så vansinnigt länge.

    Intervjun publicerades första gången på gp.se fettisdagens 2013.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.