Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Fredrik Reinfeldt på besök i Mazar-i-sharif. Försvaret har lagt en tjock filt av hemligstämpel över dokumentationen om kriget, skriver debattören.

Sekretessen gör det svårt att syna kriget

För ett år sedan gick jag igenom försvarsmaktens ärendelista för kriget i Afghanistan mellan åren 2008-2010 och valde ut 130 dokument som av rubrikerna att döma skulle kunna ge en någorlunda allsidig bild av verksamheten. Samtliga var hemligstämplade, skriver Lars-Gunnar Liljestrand.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Svenska soldater har varit stationerade i Afghanistan i nio år men det är lite allmänheten vet om kriget.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Insatsreglerna, rules of engagement, som styr vapeninsatserna för de svenska trupperna bestäms ytterst av NATO, är hemliga och inte ens ledamöterna i riksdagen som beslutar om Sveriges krigsdeltagande har tillgång till dem.

Men också i övrigt har Försvaret har lagt en tjock filt av hemligstämpel över dokumentationen om kriget.

Alla var hemligstämplade

För ett år sedan gick jag igenom försvarsmaktens ärendelista för kriget i Afghanistan mellan åren 2008-2010 och valde ut 130 dokument som av rubrikerna att döma skulle kunna ge en någorlunda allsidig bild av verksamheten: rapporter från diplomater, kommissioner, incidentrapporter, bedömningar av det politiska läget i landet, mötesanteckningar från militärkonferenser med mera.

Samtliga var hemligstämplade.

Journalisten Julia Lundberg berättade i programmet Godmorgon Världen den 10 juli att hon begärt att få ta del av alla incidentrapporter för krigssituationer i Afghanistan under de senaste två åren. Samtliga var sekretessbelagda.

Vi får inte veta hur många afghaner som dödas av svenska soldater och vi vet inte om det är civila eller motståndsmän. Man räknar inga lik säger företrädare för Isaf-styrkan och vill tala om vilka områden som säkras och om insatser för civila som skall ge en positiv bild.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys sa i samma program att försvarets nya informationspolicy kan vara ett hot mot mediafriheten och demokratin. Medborgarna får små möjligheter att sätta sig in i vad som händer i en väpnad konflikt.

I krig handlar mycket av strategin till stor del om att vinna opinionen i det egna landet. Det gäller särskilt vid ockupation av andra länder. Kriget mot Afghanistan har aldrig varit populärt bland allmänheten. I Förenta Staterna har kriget lett till sekretess kring om nästan all offentlig dokumentation. Den kände amerikanske fredsaktivisten Tom Hayden som nyligen besökte Sverige beskrev situationen:

Tiotals miljoner dokument om året

Det är viktigt att veta hur långt hemlighetsmakeriet har nått i USA med det långa kriget. Under det första året efter 11 september hemligstämplade USA:s regering 11,3 miljoner dokument, 14,2 miljoner året därpå, och ytterligare 15,6 miljoner det tredje året. Bara en liten procent av de hemliga dokumenten rörde känsliga frågor som skulle kunna påverka oskyldiga liv eller sprida formler för farliga vapen. De flesta av de miljontals dokumenten, hindrade bara att pinsam information kom ut till allmänheten.

Att hålla detta sekretessystem borta från den amerikanska och globala allmänhetens skeptiska blickar är det grundläggande skälet till att Wikileaks avslöjanden är ett sådant hot mot USA.

All anledning till oro

Efter 200 år av fred är nu Sverige i krig i Centralasien tillsammans med en västlig stormaktskoalition och deltar i ockupationen av ett av världens fattigaste länder.

Därför finns all anledning att känna oro inför försvarets nya informationspolicy som alltför mycket liknar Pentagons: Kriget säljs in som en humanitär biståndsinsats.

En av de vanligaste motiveringarna till hemligstämpeln på de dokument jag begärde ut var hänsyn till övriga NATO- nationer. Genom att Sverige nu ingår i koalitionen blir det ett bekvämt argument : vi är för öppenhet i Sverige men vi måste ju ta hänsyn till våra allierade.

Skall vi vänja oss vid att kommande krig där Sverige deltar i NATO-ledda operationer blir hemliga?

Lars-Gunnar Liljestrand

Ordförande i Föreningen Afghanistansolidaritet

Bild - 2

När är det befogat med hemligstämpel?

  • När det är viktigt för Sveriges säkerhet.
  • När praktiskt taget allt hemsligstämplas framstår det som om det är för att inte hålla allmänheten informerad.

Vad tror du är anledningen till den höga sekretessen?

  • Kriget är impopulärt och eftersom det är en ockupation av ett annat land och inte ett legitimt försvarskrig skulle det bli än större motstånd om det visades upp för vad det är.
  • Sekretessen är viktig för att uppehålla bilden av en traditionell FN-insats.

Vad borde oppositionen ställa för krav?

  • Ställa krav på ett snabbt och villkorslöst tillbakadragande. Nästan alla andra länder lägger planer för stegvist tillbakadragande. Deklarationen från i höstas om tillbakadragande till 2014 har vaga förbehåll. Risken är ett krig utan slut.
Mest läst