Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Segregerat skolsystem inget att skryta med

Ralph Riber från Internationella Engelska Skolan och Marcus Strömberg från Academedia, skriver att de fristående skolorna är bättre än de kommunala skolorna på allt. Vad de inte säger är att de har ett positivt segregerat elevurval, skriver Nätverket för en likvärdig skola.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Friskolorna, 2/11

I de fristående skolorna har 66 procent av elevernas föräldrar en eftergymnasial utbildning jämfört med 53 procent i de kommunala skolorna. Och föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilt viktigaste faktorn för hur eleverna klarar skolan.

Har en elev föräldrar med en eftergymnasial utbildning får hen i genomsnitt 238,9 meritpoäng i årskurs 9. Har eleven föräldrar med gymnasial utbildning får hen 212,3 meritpoäng och har eleven förgymnasial utbildning får hen 157 meritpoäng. I genomsnitt skiljer det nästan 82 meritpoäng mellan eleverna med högutbildade respektive lågutbildade föräldrar.

Samlar man många elever med välutbildade föräldrar på vissa skolor, så som de fristående skolorna gör, får dessa skolor mer eller mindre automatiskt goda resultat. Det gäller i allt. Fler elever når målen i grundskolan, fler klarar behörighetskraven till gymnasieskolan etc.

Välutbildade väljer friskolor

Att det är de välutbildade föräldrarna som i första hand väljer en fristående skola gäller även de som har utländsk bakgrund. De välutbildade samlas på de fristående skolorna medan föräldrar med utrikes bakgrund, som har kort utbildning, återfinns på de kommunala skolorna.

Tar man hänsyn till föräldrarnas utbildningsbakgrund när man jämför fristående och kommunala skolor försvinner skillnaderna i princip helt. Så det som de båda direktörerna egentligen skryter med är att de fristående skolorna är segregerade.

Denna skolsegregation är bra för de båda direktörerna och deras bolag eftersom det är en förutsättning för deras stora vinster. Om de hade samma elevsammansättning som de kommunala skolorna skulle det vara omöjligt att få till en bra undervisning med den låga lärartäthet som dessa skolkoncerner har. I genomsnitt har lärarna i vinstdrivna skolor cirka 25 procent fler elever än lärarna i kommunala skolor.

Men det som är bra för de privata skolkoncernerna är dåligt för skolsystemet i dess helhet. För finns det vinnare så finns det förlorare. Positivt segregerade vinnarskolor i friskolebranschen och negativt segregerade kommunala förlorarskolor. Det är denna segregation som de båda direktörerna är så nöjda med. De sitter med vinnarskolorna.

Sten Svensson

Jan-Åke Fält

Mats Norrstad

Helena Weiss Larsson

Mats Wingborg

Nätverket för en likvärdig skola