Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Det är viktigt att lära rätt från början. Därför måste det finnas behörig personal redan i förskoleklasserna, något som inte fungerar i dag, skriver Metta Fjelkner.

Satsa på skolstart från sex års ålder

Förläng den obligatoriska grundskolan med ett år, i stället för att införa flexibel skolstart. Det är Lärarnas riksförbunds reaktion på det betänkande som lagts fram från utredningen om flexibel skolstart, skriver förbundets ordförande Metta Fjelkner.

Trots att både utredaren, Anders Franzén, och utbildningsminister, Jan Björklund, är tveksamma så föreslås en försöksverksamhet i utredningen. Det innebär att föräldrar ska kunna välja mellan fyra olika skolstartstillfällen; hösten det år barnet fyller sex, våren det år barnet fyller sju, hösten det år barnet fyller sju eller våren det år barnet fyller åtta år.

Men redan i dag finns möjlighet till flexibel start i förskoleklass och möjlighet att välja att börja årskurs ett, hösten det år barnet fyller sex eller sju år. I särskilda fall går det även att vänta till hösten det år barnet fyller åtta år.

Lärarnas Riksförbund anser att ordinarie skolstartsålder ska ändras till året eleven fyller sex år genom att helt enkelt införliva den nu frivilliga förskoleklassen i den obligatoriska grundskolan. För att försöka stoppa den nedåtgående kunskapstrend som kunnat märkas i skolans resultat är det angeläget att integrera förskoleklassen med grundskolan.

Enligt förskolepropositionen från 1998 ska alla tre kompetenser användas, det vill säga fritidspedagog, förskollärare och lågstadielärare eller grundskollärare. Men i dag är detta är ytterst ovanligt. Frågan är varför det inte blivit så som avsågs?

Rätt skött och med lagstiftning angående vem som ska tjänstgöra i förskoleklass skulle det kunna fungera, men i stället ser vi idag att personal, som inte är utbildad för att undervisa, redan på hösten i förskoleklass arbetar med det som lärarna förr gjorde i årskurs 1. Men då var det en behörig och utbildad lågstadielärare som ansvarade och genomförde undervisningen.

Felinlärning ett problem

Att läsa handlar också om att lära sig förstå. Vi vet att det allt för ofta förekommer att elever som börjar i första klass visserligen tycks ha ”knäckt läskoden”, men utan att egentligen ha en riktig läsförmåga. Detsamma gäller för ämnet matematik, där eleverna visserligen stiftat bekantskap med siffror, men utan att lärt sig någonting om taluppfattning och så vidare.

Tyvärr vittnar många lågstadielärare om att de får använda stor del av hösten i årskurs 1 till att få eleverna att lära om och lära rätt. Men ibland lyckades inte detta, undervisningen går vidare och kanske har eleverna en obehörig lärare eller rentav en förskollärare och då repareras inte felinlärningen som skett i förskoleklass.

Lärare berättar för oss att de numera har elever i årskurs 7 som måste lära om, att skriva bokstäver och att lära sig läsa! Detta är ett stort resursslöseri och en allvarlig felsatsning.

Vi vill alltså i stället se en förlängning av den obligatoriska grundskolan med ett år. Vi vill ha mer skola än förskola. Låt barnen börja skola från sex år och lära sig rätt från början med utbildade lågstadielärare som har rätt utbildning i skriv- och läsinlärning.

Forskning och internationella jämförelser visar att det inte är avgörande när elever börjar skolan, utan att det är vad som sker i skolan som är av betydelse. Förslaget till försöksverksamhet innebär, enligt utredaren själv, att man bortser från aktuell forskning.

Satsa på behöriga lärare

Redan i dag uppstår ofta svåra situationer när skolan och föräldrarna är oense om ifall en elev verkligen är redo att gå vidare till nästa skolår. Att införa ett system som innebär att det för varje elev som börjat mitt i skolåret ska beslutas om han eller hon ska skrivas in i årskurs två eller tre riskerar att skapa ett onödigt orosmoment ute på skolorna.

Tid, kraft och resurser bör i stället satsas på att ge varje elev god undervisning av behöriga lärare, tidigare än vad som är fallet i dag. Vi kan också behöva mindre grupper i lågstadiet. Varför inte satsa på att varje dag ge möjlighet för lärare i lågstadiet att ha halvklass med läsutveckling för att kunna hjälpa barnen och eleverna bättre? Den andra halvklassen kan med fördel ägnas åt mer socialt arbete utanför den garanterade undervisningstiden.

Men viktigast är att barnen och eleverna tidigt får möta fler riktiga lågstadielärare som vet hur man lär ut och hjälper eleverna rätt.

Metta Fjelkner

ordförande, Lärarnas riksförbund

Bild - 2
Mest läst