Genom att tillverka radioaktiva ämnen kan man med mycket större precision hitta och även behandla vissa cancertumörer. Men även områden som hjärtsjukdomar och demens kommer att få bättre diagnosmöjligheter framöver.
- Det är jätteroligt. Efter nästan 20 år från idé till verklighet så är det här en milstolpe. Vi kommer kunna börja tidigare på morgonen och utnyttja utrustningen bättre på dagtid, säger Peter Gjertsson, områdeschef på område 4 på Sahlgrenska och som bland annat innefattar radiologi och laboratoriemedicin.
LÄS MER:Här görs världsunika canceroperationer
20 ton väger den och den står i ett underjordiskt valv med 2,1 meter tjocka väggar och dörr. Cyklotronen som Sahlgrenska Universitetssjukhuset kunde presentera under onsdagen är en partikelaccelerator som gör att sjukhuset kan skapa egna, radioaktiva isotoper och läkemedel. Dessa radioaktiva ämnen kan användas på många olika sätt, men det främsta användningsområdet är cancervården.
Genom att injicera glukos som gjorts radioaktivt kan man med mycket större precision än tidigare hitta tumörer och eventuella metastaser i kroppen. Dessutom kan man tillverka mediciner med en radioaktiv komponent som kan lokalisera tumören i kroppen och därmed verka mycket mer effektivt.
Långa transporttider
Redan idag används dessa ämnen inom vården i Västra Götaland, men man har fått transportera dem från bland annat Lund varje dag, vilket gör att mycket av den tid som annars hade kunnat användas till undersökningstid går åt till transport. Dessutom är isotoperna en färskvara som sönderfaller i olika hastigheter.
– Det är en lång väg och mycket hinner sönderfalla under transporten, sade Eva Arrdal, direktör utförarstyrning och samordning på Västra Götalandsregionen under sin presentation.
Andra ämnen kan man inte ens transportera eftersom de kan ha en halveringstid på så lite som ett par minuter. Med andra ord öppnas nu en rad nya möjligheter för sjukhuset och patienterna i regionen. Samtliga talare betonade hur detta kommer att öka effektiviteten och kvalitén på diagnos, behandling och uppföljning av framförallt cancersjukdomar. Men även andra sjukdomsdiagnoser kommer att kunna förbättras framöver.
– Nu ligger fokus på cancer, men också demens, hjärtdiagnoser och hjärntumörer kommer att vara områden som vi kan arbeta med framöver, säger Peter Gjertsson.
Lång väg till målet
Han och hans kollegor berättade om den långa vägen från idé 1999 till det färdiga resultatet idag: planerna på samarbete med Chalmers som sedan skrotades, införskaffandet av de PET/CT-kameror som används för att diagnostisera samt trånga sjukhusrum som till sist byggdes ut till det 21000 kvadratmeter stora Bild- och interventionscentrum som invigdes i september 2016. Vägen har varit lång och krokig, men så fort som det sista tillståndet från läkemedelsverket kommer, troligtvis i slutet av månaden, så kan man sätta igång på riktigt.
– Patienterna har tidigare inte riktigt haft tillgång till denna behandling. När det har varit angeläget så har de fått åka till Lund eller Uppsala. Nu när det finns på närmare håll så blir det tillgängligt för fler, säger Peter Gjertsson.
LÄS MER: Sju ton tung magnetkamera vässar kirurgin på Sahlgrenska
