Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Så tycker göteborgarna om lönerna

Göteborg Ingen LO-samordning och flera förbund som kör sina egna förhandlingsrace med hopp om högre lönelyft. Det är bäddat för bråk och konflikter på arbetsmarknaden.

Redan före jul stod det klart att parterna inom industrin stod väldigt långt ifrån varandra när de inledde avtalsrörelsen. IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer vill ha löneökningar på 2,8 procent. Arbetsgivarna vill ha låga eller inga kostnadsökningar, med hänvisning till landets konjunkturläge och den låga inflationen.

Under 2016 löper 476 avtal ut. Och till dem tillhör Kommunal som kräver att undersköterskorna ska ha höjda relativlöner, mer än genomsnittet, på 400 kronor extra, förutom lönekravet på 2,8 procent. Extrapåslaget för undersköterskorna har ställt till oreda inom LO-familjen.

En rad förbund slog bakut och beslutade att köra sina egna förhandlingsrace. Därför blir det ingen LO-samordning i årets avtalsrörelse, och från LO:s ledning kan man inte göra mycket annat än att sitta vid sidolinjen.

- Vi är inte nöjda med att vi inte lyckades samordna. Men vill inte medlemmarna samordna kring lönepotterna och hur mycket man ska satsa på kvinnorna, ja då kan vi inte leverera. Det är vårt dilemma, säger Thorbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

- Det vi inte kommer överens om i LO-samordningen, var låglönesatsningen och kvinnolönesatsningen som vi tycker att det ska vara. Det var det vi blev osams om. Och det präglar ju yrkanden i Kommunal som säger att de ska ha 661 plus 402 för en undersköterska, och 6 F säger 800 spänn till alla, plus att de säger att de ska ha 3,2 procent till, säger han.

IF Metall kom överens med Kommunal om att stödja extrapåslaget för undersköterskorna och till och med att gå i konflikt för det. Transport satte sig på tvären. Och de fem mansdominerade förbunden: Fastighet, Seko, Byggnads, Elektrikerna och Målarna, som samarbetar i 6 F – menar det finns långt fler kvinnor än undersköterskor som har låga löner och vill se lönehöjningar för fler yrkesgrupper i så fall.

Och det är just inom låglönesatsningarna som det bråkas om inom förbunden och där LO inte lyckas leverera.

- Det finns många motståndare som helt enkelt som inte vill ha det. Medlingsinstitutet följer industrin vilket gör att man inte får hjälp att försöka hitta en jämkning, utan det krävs i så fall att de här grupperna går ut i konflikt och att manliga förbund sympatiserar, säger Thorbjörn Johansson.

Allt fler förbund har också börjat revoltera mot att det är industrin som sätter normen för lönerna – det så kallade märket.

- Sättet vi bedriver lönerörelse är extremt bra och effektivt för Sverige. Problemet med det är att det finns många som inte som trivs med det. Vi har ett helt gäng med tjänstemannaförbund som flytt till sifferlösa avtal. De hoppas att de ska få mer än märket, säger han.

- Det är risk att det kan bli mycket konflikter i år. När vi inom LO inte lyckas samordna så kan nog Medlingsinstitutet räkna med högkonjunktur, tror Thorbjörn Johansson.

På Medlingsinstitutet är man uppmärksamma på det uppkomna läget, och kommer att kalla in sina medlare till fler förberedelser.

- Samordningen från LO-sidan är en av de faktorer som bidrar till att skapa stadga och stabilitet på arbetsmarknaden i samband med löneförhandlingarna. På det sättet har det blivit en skillnad. Men samordningen finns kvar på arbetsgivarsidan och det är också många på arbetsmarknaden som ansluter sig till industrins och den konkurrensutsatta sektorns roll och ställer sig bakom den, säger Carina Gunnarsson, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

• Avtalsrörelsen drog igång i december i fjol där flera förbund lämnade sina krav till arbetsgivarsidan. Just nu pågår förberedande samtal inför förhandlingarna som tar fart i februari.

• 476 avtal löper ut under 2016, varav de flesta industriavtalen i sista mars.

• Totalt omfattar årets avtalsrörelse cirka 3 000000 anställda.

• IF Metall, är det förbund som sätter det så kallade "märket" som alla andra förbund att förhålla sig till. IF Metall kräver 2,8 procents löneökningar.

• Att det är industriförbunden som sätter märket, beror på hur mycket exportindustrin maximalt kan öka lönerna utan att sätta den internationella konkurrenskraften ur spel.

Mest läst