Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Industrin måste ta ett moraliskt ansvar då hormonstörande ämnen används i vardagsprodukter som exempelvis kosmetika, livsmedel, textilier och leksaker, skriver de nordiska miljöministrarna.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Så ska vi fasa ut hormonstörande ämnen

    Hormonstörande ämnen är en enorm utmaning som vi först nu börjar att förstå allvaret i. Allt fler undersökningar pekar mot att våra barn och barnbarn samt djurlivet utsätts för allvarliga risker, skriver de nordiska miljöministrarna.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Det är över 20 år sedan forskarna upptäckte att ämnen i vår omgivning, som till exempel ftalater och PCB, kan påverka både hormonbalans och fortplantningsmöjligheterna hos människor och djur. Det är mer än 10 år sedan som EU lade fram en strategi som skulle sätta fokus på hormonstörande ämnen. Nu krävs det handling – och de nordiska länderna är beredda att gå i täten både nationellt, inom EU och internationellt.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Många av de tidigare syndarna som DDT, PCB och dioxin är redan förbjudna eller begränsade på grund av den risk som de utgör för människor och miljö. Men vi är inte i mål. Det fattas fortfarande både kriterier för när ett ämne är hormonstörande och en gemensam EU-lagstiftning på området. En lagstiftning som sätter konkret handling bakom avsikterna och som kan begränsa användningen av hormonstörande ämnen. Vi utsätts dagligen för en mängd olika ämnen samtidigt, vilket kan leda till att det uppstår kombinationseffekter av ämnena, eller så kallade cocktaileffekter, och det måste man göra något åt. Vi nordiska miljöministrar är överens om att sätta press på EU för att få en utökad lagstiftning som kan skydda konsumenterna och arbeta för bra och ambitiösa globala riktlinjer på området.

    Fram tills dess att lagstiftningen i EU är på plats måste industrin ta ett utökat ansvar. Kemikalieindustrin är redan på god väg att utvärdera riskerna med de kemikalier som används i dag till följd av REACH. Här är det industrins ansvar att säkerställa att kemikalier används på ett försvarbart sätt. Men industrin måste också ta ett moraliskt ansvar för de produkter de producerar genom att identifiera, begränsa och fasa ut hormonstörande ämnen – även om detta sträcker sig längre än de specifika kraven i lagstiftningen. Det gäller särskilt i de fall då ämnena används i vardagsprodukter som exempelvis kosmetika, livsmedel, textilier och leksaker. Och man ska också ställa högre krav på kemikalieindustrin att använda de senaste undersökningarna och testmetoderna i deras utvärdering av kemikalier.

    Konsumenten kan gå efter miljömärken som Svanen och EU-Blomman och på så sätt ta ansvar och göra ett val. Men industrin måste också ta på sig ett ansvar – dels för att upplysa konsumenterna om innehållet i produkterna, dels för att utveckla miljövänliga och hälsosamma alternativ.

    Vi kommer tillsammans att se till att hormonstörande ämnen fortsätter att vara en stor del och gärna blir en ännu större del av den politiska dagordningen, men i gengäld en allt mindre del av vår dagliga omgivning. Det handlar om att bevara mångfalden och forplantningsförmågan hos människor och djur och därigenom bevara vårt sköra ekosystem – det handlar om våra barn och barnbarn.

    IIda Auken

    miljöminister Danmark

    Svandis Svavarsdottir

    miljöminister Island

    John Johannesen

    landsstyrelsemedlem Färöarna

    Anthon Fredriksen

    landsstyrelsemedlem Grönland

    Erik Solheim

    miljö-och utvecklingsminister Norge

    Lena Ek

    miljöminister Sverige

    Ville Niinistö

    miljöminister Finland

    Karin Sjögren

    mijöminster Åland